Tania, 13: Ni som säger att vi inte har plats, har ni inget hjärta?

Folk dör, hus brinner
barn gråter, äldre försvinner.

Familjer flyr, familjer skadas
trygghetspunkten just nu jagas.

Världen är liten, ändå så stor.
Finns hjälp i nöden?
Det är vad de tror.

Offer faller på grund av allt hat
tack vare det, blir barn utan mat.
Det låter högt, bomber smäller.
Medmänsklighet, det är nu det gäller!

LÄS ÄVEN: Har ni packat era väskor än?

Världen är stor men ändå så liten,
Jorden är underbar, ändå så sliten.
"Över minfält över hav,
det är tryggheten vi vill känna av".

På vägen dit, klarar sig få
fanns ingen där att hjälpa dem då.
Barn har drunknat, föräldrar har dött.
Överlevande som förlorat alla de mött.

I tidningen ser jag politikers diskussioner.
Bilder som får hjärtat spricka i miljoner.
Gränsbevakning, rasism och tråk,
Debattartiklar och en massa bråk.

Jag ser och hör från alla håll
till slut talar den som borde ha koll.
"Vi har för lite, det finns inte rum!"
Jag sitter och gapar, blir alldeles stum.

LÄS ÄVEN: PH-Olivers SD-tatuering infekterad – slänger ny känga till partiet

Dessa flyktingar är människor som du jag!
Dessa människor har kämpat i orättvisan varje dag.
Hur är en så kall, trots att en vet?
Asyl och trygghet är en mänsklig rättighet!

Vi lever i ett demokratiskt land
Här kommer folket i första hand.
Här är trygghet så jävla viktigt
Här är samhället så himla försiktigt.

Ändå i kris, söker de trygghet
Rasismen sprids i en fasansfull smet.

Om en människa varje dag har känt smärta
Sedan kommer hit och nekas
Då undrar jag;

Har ni inget hjärta?

Tania Riderelli Rio