Sverige kan inte ta in alla - Europa måste hjälpas åt

År 2003 utsågs migrationen, av dåvarande FN-generalsekreteraren Kofi Annan, som en av de största prioriteterna för internationella samfundet att arbeta med. Året efter talade han inför EU:s kommissionärer och parlamentsledamöter.

LÄS MER: Håller regeringen på att bli som Danskt Folkeparti?

Budskapet var att bland de som migrerar till EU men även samhällen inom EU var tvungna att anpassa sig till varandra. Ett stängt Europa var lika med fattigare, svagare och äldre Europa. Ett öppet Europa var lika med rikare, starkare och yngre Europa.

I dag 11 år senare står EU utan en tillräckligt effektiv migrationspolicy för att kunna hantera migrationsutmaningen. Den pågående krisen talar för sig själv om varför EU behöver både en ny migrationspolitik men även att vara en mer inkluderande, suverän och demokratisk union.

I debatter talas det ofta om vikten att alla EU-medlemsländer måste ta sitt ansvar i migrationsfrågan. Dagens migrationspolitik på EU-nivå handlar i första hand om beslutsfattning inom ministerrådet. Migrationsutmaningen behöver dock för långsiktiga lösningar ett EU där istället kommissionen kan leda och styra utvecklingen.

Det vore därför bättre att medlemsstater till en viss del delar med sig och överför sin suveränitet till EU-nivå. Genom att ha mer egen suveränitet och resurser skulle EU kunna, i samspel med nationella regeringar, hantera krisen bättre där färre skulle riskera att dö. Fler skulle ha chansen att få hjälp medan stängda gränser inom EU inte skulle behövas som fallet är idag med Ungern.

Alltså att alla medlemsstater tar ansvar kommer inte lösa utmaningen på långsikt. I stället behövs det mer koordinering och beslutsfattning som i federala strukturer. Som en helhet har EU en historia av idéutveckling som framför allt sedan andra världskriget har handlat om att skapa ett mer enat Europa med egna samhällsinstitutioner, demokrati och identitet.

Med en ny migrationspolicy och förvaltning på EU-nivå kan dagens flyktingar, asylsökande eller ekonomiska migranter lättare få sina prövningar gjorda. I stilen som med Annans budskap handlar migration om anpassning åt flera håll. För framtiden behöver EU, medlemsstaterna och lokalsamhällen anpassa sig till migrationsutmaningen där följande åtgärder behövs:

Dublinsystem där individen söker asyl i det första medlemsstaten måste ersättas med en centraliserad migrationssystem under Kommissionens ledning. European Asylum Support Office (EASO) bör med större resurser och befogenheter finnas i varje medlemsstat, hantera migrationsrelaterade ansökningar samt kunna fördela individer mer rättvist inom unionen.

I första hand ska medlemsstaterna kunna själva erbjuda frivilligt om hur många individer som kan tas emot. I andra hand ska resurser kunna överföras från EU-nivå till nationell för att på det sättet kunna stödja etableringen för nyanlända samt integrationspolitiska åtgärder.

Säkra vägar till EU borde vara högre prioritet än åtgärder mot människosmuggling eller samarbete med länder som Turkiet. Smuggling och risken för dödsfall kan minska om individer får göra sina prövningar för mänskliga rättigheter på ett säkrare sätt. Det skulle leda till att den irreguljära och ofta farliga migrationen kan minska.

Samtidigt måste även de individer som inte får sin sak prövad kunna återvända på ett humant och värdigt sätt. Därför krävs det både bättre minimistandard rörande boende, kost och ersättningar för individer. Samt att individer som återvänder kan ta på sig rollen som "migrationsambassadörer" och informera om säkra vägar till och rättsliga prövningar inom EU , främst i samhällen där det saknas större tillgång till Internet.

Frontex bör med större resurser kunna bli en europeisk gränsbevaknings- samt räddningsorganisation med större befogenheter än idag. Organisationen ska kunna rädda fler liv i Medelhavet samt istället för dagens system med frivilliga bidrag från medlemsstaterna kunna ha egen personal som är direkt anställd av EU.

Det är en myt om att EU behöver bara högutbildade individer från så kallade tredje länder. Det europeiska blåa kortet (Blue Card) måste utnyttjas bättre så att fler individer kan få tillgång att kunna arbeta inom hela EU och bli rekommenderade arbeten för både lågutbildade och högutbildade.

Med det blåa kortet ska EU även kunna vara mer attraherande för forskare och specialiteter inom innovation, utveckling och forskning. Också fler som redan befinner sig inom EU men räknas som papperslösa bör kunna få tillgång till arbetstillstånd och medborgerliga rättigheter.

LÄS MER: Du har svikit allt Sverige står för, Löfven

Genom att göra fler insatser med egna resurser inom ramen för utrikes-, säkerhets- samt biståndspolitiken skulle EU kunna göra skillnad inom närområdet. Förutom mer bistånd till FN som kan gå till länder som Libanon och Jordanien skulle EU kunna göra civila, polisiära och militära insatser Syrien genom exempelvis etableringen av säkra zoner under FN:s mandat.

För att lösa migrationskrisen krävs det att fler åtgärder kan äga rum på flera platser samtidigt vilket kräver att EU:s institutioner kan agera med större resurser och starkare mandat än idag.

Vladan Lausevic,
Liberal: Ordförande nätverket ALDE-Individuella Medlemmar i Stockholm