Debattören: Det är inte upp till en fuckboy att veta att han inte ska prata med mig, eller se på mig. Jag är förnuftig nog själv att veta att jag inte ska se en potentiell partner i honom om jag inte vill bebandla mig med hans sort.
Jag börjar bli less på tjejers martyrbeteende inför fenomenet fuckboys, såkallade players. Var än jag fäster blicken läser jag om tjejer som ber dessa fuckboys lugna sig med sitt beteende för att de sårar, utnyttjar och manipulerar.
Det präglas av en attityd som får det att verka som om tjejer inte har någon fri vilja, och som om vårt öde ligger i att fuckboys måste agera om. Den stora frågan är inte varför fuckboys sårar - den stora frågan är varför vi tjejer gång på gång hamnar i klorna på dem om det nu är en prins vi vill ha.
Fuckboys dyker inte upp från ingenstans och tillfångatar oss i ett hast. Vi tjejer ögonkastar själva dem, åtrår dem, jagar det förbjudna och går emot vår magkänsla. Långsamt banar de in i vår värld och vi ger möjlighet till det. Före dem sviker oss har vi redan svikit oss själva, både en och två gånger.
Jag tror inte att fuckboys utgör merparten av alla män eller ens en tiondel av dem, som många tjejer får det att framstå. Jag tror inte att fuckboys är något man inte kan slippa undan och jag tror inte det är obligatoriskt att få sitt hjärta krossat av en. Fall inte för det.
Det är inte upp till en fuckboy att veta att han inte ska prata med mig, eller se på mig. Jag är förnuftig nog själv att veta att jag inte ska se en potentiell partner i honom om jag inte vill bebandla mig med hans sort.
Jag tänker aldrig säga till en fuckboy att ge fan i att röra dig. Jag tänker säga till dig att en gång för alla låta bli att kräla där skit är.
I slutändan handlar det inte om vad killar gör med dig, utan om vad du gör med dig själv.
Rebecca Fornstedt bloggar på modeflicka.se
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.