HBTQ+ ska ingå i flera av kurserna elever läser och lärare måste lära sig behandla dessa frågor ordentligt samt tänka över sina attityder.
När Prideparaden dansar genom sommarens Stockholm är det lätt att associera HBTQ++ med glädje och glitter. Under årets övriga dagar ser det dock annorlunda ut.
Vårt samhälle har visserligen kommit långt i kampen för jämlikhet jämfört med flertalet länder, men trots att tiderna förändras och lagstiftningen likaså ändras människors attityder inte lika fort. Om vi vill ha ett mer inkluderande samhälle måste vi satsa på dess framtid; våra barn och unga.
Skolan behöver mer och bättre undervisning om sexualitet och könsidentitet. Enligt en studie från Forum för levande historia från 2014 har 30 procent av homosexuella ungdomar blivit utsatta för hotfulla sms (eller dylikt), vilket tyvärr förklarar varför dessa ungdomars psykiska hälsa är så oroväckande dålig.
Av unga homo- eller bisexuella personer har ca 44 procent övervägt att ta sitt liv och bland transpersoner är det 65 procent, enligt MUCF. Dessa höga siffror visar att det är långt kvar tills Sverige når jämlikhet och det givna sättet att angripa situationen på är utbildning.
Barn och unga spenderar majoriteten av sin tid i skolan, och undervisning som utgår från att alla elever är heterosexuella och cis (d.v.s. inte trans) påverkar eleverna negativt. Dessutom skapar lärare med generaliserande attityder ofta omedvetet otrygghet i klassrummet.
Enligt Forum för levande historia har ungdomar på yrkesförberedande program på gymnasiet generellt lägre tolerans till blanda annat homosexuella än ungdomar på högskoleförberedande program. Alltså tycks undervisningen spela roll, och det är inte konstigt när elever lär sig olika mycket om HBTQ+.
Om en till exempel jämför det samhällsvetenskapliga programmet med det naturvetenskapliga ingår sexualitet i flera kurser som samhällsvetarna läser men inte naturvetarna (till exempel geografi och naturkunskap), men det motsatta gäller inte.
Inte ens i de två biologikurserna som naturvetare läser ingår HBTQ+. Den kunskap du får om HBTQ+-frågor beror alltså i stor utsträckning på vilket program du läser.
Dessutom är det inte säkert att din lärare tar upp allt det som enligt skolverket ska ingå i en kurs. Jag har varit med om att lärare har exkluderat delar av det så kallade ”centrala innehållet”, bland annat med konsekvensen att kurser som ska innehålla HBTQ+ inte har gjort det.
Om vi ska uppnå jämlikhet i Sverige är skolan något vi behöver se över. Tiderna förändras visserligen till det bättre, men skolan måste hänga med.
HBTQ+ ska ingå i flera av kurserna elever läser och lärare måste lära sig behandla dessa frågor ordentligt samt tänka över sina attityder. På så vis mår förhoppningsvis HBTQ+-elever bättre, och övriga elever lär sig acceptera dessa.
För i slutändan handlar det om allas rätt till ett liv fyllt av sommarglädje året om, utan hot och otrygghet.
Emma Jatko Mührer
Emma Jatko Mührer går tredje året på Kungsholmens gymnasium i Stockholm.
Hon har under gymnasietiden varit styrelseledamot för skolans feministiska förening, Femmetopia Kungsholmen.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.