Djurrättsalliansen: Jag tror inte någon av oss skulle vilja bli utsatta för det som vi utsätter korna och kalvarna för.
Just nu pågår de så kallade ”kosläppen” runt om i landet och i media och av mejeriföretagen framställs dessa jippon som rena folkfester.
Samtidigt som korna tar sig ut i hagarna står vi människor och jublar och hejar på. Barnen får hoppa i halm, träffa mejeriföretagens maskotar och bjuds på komjölk och kakor.
Jag kan verkligen förstå att många ser detta som en trevlig familjeutflykt och en möjlighet att få träffa andra djur.
Men sanningen är att bakom det som många upplever som festligt och roligt med ”kosläppen” finns en väldigt sorglig verklighet.
Föreställ dig själv hur det måste kännas att få komma ut och röra dig fritt efter att du större delen av ett år stått uppbunden i ett litet bås där du enbart kan stå eller ligga ner åt ett och samma håll.
Det är verkligheten för över en tredjedel av alla mjölkkor i Sverige då de står uppbundna inomhus majoriteten av tiden i deras liv.
Även resten av alla mjölkkor hålls ständigt inomhus, fast i lösdrift, med undantag för två till fyra månader under sommaren då de får möjlighet att gå ut.
Bakom kulisserna arbetar den svenska mjölkindustrin för att få slippa släppa ut korna på bete samtidigt som de använder ”kosläppen” som ett utmärkt tillfälle för industrin att nå ut med sin propaganda och förstärka bilden av glada kor på gröna ängar.
Men vad som inte visas vid dessa jippon är vad livet som mjölkko i Sverige i dag verkligen innebär och vad de får genomlida på grund av människans vilja att dricka deras mjölk.
För att en ko ska få igång en mjölkproduktion behöver hon föda en kalv, precis som vi människor när vi får barn.
Men då vi människor vill dricka kornas mjölk, som egentligen är till för deras kalvar, tas kalvarna ifrån sin mamma i princip direkt efter födseln.
En smärtsam separation som vi människor borde ha en förmåga att själva kunna föreställa oss hur fruktansvärt det måste vara att bli fråntagen sitt barn eller bortförd från sin mamma.
Och detta sker enbart för att vi vill ta kornas mjölk, en helt onödig handling då vi människor inte alls behöver dricka en annan arts bröstmjölk för att klara oss.
Korna insemineras gång på gång och föder kalv efter kalv enbart för att hålla igång mjölkproduktionen. Blir kornas barn inte själva ”mjölkkor” så dödas de för att hamna i köttdisken i matbutikerna.
Korna inom mjölkindustrin är även avlade för att producera onaturliga mängder mjölk vilket ger dem olika fysiska besvär, bland annat juverinflammation.
Anledningen att korna tvingas leva inomhus större delen av deras liv är för att det är mest effektiva och lönsamma sättet för att kunna ta deras mjölk.
När korna inte längre är produktiva och lönsamma nog dödas de, trots att de kunnat leva mycket längre.
Kor mjölkas alltså inte för att vi måste göra det eller för att de själva vill utan för att vi människor har hittat ett sätt att utnyttja dem på.
Detta utnyttjande, som i mina ögon är grymt, egoistiskt och hjärtlöst, har dock blivit så pass normaliserat i vårt samhälle i dag att vi ser det som något fullständigt normalt och självklart och därför inte ens ifrågasätter.
Vi tycks ha glömt bort att mjölkindustrin är en vinstdrivande bransch vars syfte är att få oss att konsumera deras produkter och har därför börjat se deras propaganda som rena sanningar.
Redan som barn växer vi in i ett samhälle där vi blir matade med information om att mjölk ger starka ben, att komjölk är en ”naturdryck” och att kor är glada djur på stora gröna ängar som i Bregottfabrikens reklamfilmer.
Våra skolor får ekonomiskt stöd för att servera barn komjölk och när det är kris i mjölkindustrin går staten in med extra stöd utan en blinkning. Vilken annan vinstdrivande industri skulle få samma särbehandling?
Mjölkdrickandet i Sverige är nästan lite heligt och det väcker många känslor att ifrågasätta mjölkindustrin eller mjölkkonsumtionen.
Men det måste göras för det verkliga priset för mjölken är det djuren som betalar med sina liv. Någon måste i debatten om mjölken föra djurens talan, då de inte själva kan göra det.
Jag tror inte någon av oss skulle vilja bli utsatta för det som vi utsätter korna och kalvarna för, så varför ska vi då utsätta andra för det? När vi inte ens behöver det.
Vårt samhälle och våra värderingar förändras hela tiden, sådant som var lagligt för hundra år sedan fördömer vi i dag. Jag både tror och hoppas att så även kommer att ske med vår syn på andra djur.
I framtiden tror jag att människorna då kommer att titta tillbaka och fördöma hur vi behandlar andra djur i dag.
Alternativen finns redan här i form av mängder av växtmjölksprodukter - våga testa och bidra till ett mer djurvänligt samhälle.
Malin Gustafsson,
Talesperson Djurrättsalliansen
Malin Gustafsson är talesperson för Djurrättsalliansen.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.