Emil Källström: Här är alla löften som Stefan Löfven har svikit

Det var ett minst sagt högt tonläge från Socialdemokraterna före valet. Det ena löftet överträffade det andra. Ingenting verkade omöjligt för en framtida S-ledd regering.

Stefan Löfven slog fast att Sverige år 2020 skulle ha lägst arbetslöshet i EU. Det skulle ske genom att antalet arbetade timmar ökar. S-ledaren lovade också 32 000 traineejobb, vilket han beskrev som partiets viktigaste vallöfte.

Så lät det på område efter område. ”Något i Sverige har gått sönder”, upprepade Stefan Löfven och lade fram en imponerande lista över åtgärder för att laga landet. Snart stänger riksdagen för sommaren. Lagom till sommarens fotbolls-EM skriver vi halvtid för regeringen Löfven. Låt oss titta på vad han har åstadkommit halvvägs in i mandatperioden.

Först och främst kan man konstatera att regeringen slagit svenskt rekord i löftesbrott. Rot-avdraget skulle inte röras och bensinskatten skulle inte höjas. Men Rot-avdraget kapades till nästan hälften och bensinskatten höjdes med 55 öre.

Bromma flygplats ska vara kvar, lovade Löfven före valet. Nu har han satt ett årtal på när flygplatsen ska stängas. Kilometerskatten ska införas under mandatperioden, sade han också. Planerna på denna mycket landsbygdsfientliga skatt finns kvar, men hittills är det löftet även det hittills sviket. Sjuklöneansvaret däremot tvingas Sveriges arbetsgivare pressa in i kalkylerna, trots att regeringen lovade att slopa andra sjuklöneveckan.

Så var det jobben. Finanspolitiska rådet har slagit fast att Löfven inte når målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Han kommer inte ens i närheten.

Faktum är att regeringen själva räknar med att arbetslösheten vänder uppåt igen nästa år. En bidragande faktor till detta är höjningen av a-kassan, som enligt Finanspolitiska rådet leder till 27 000 färre jobb.

Ökat antal arbetade timmar blir det inte heller. Tvärtom räknar regeringens egna experter i rådet med att de höjda marginalskatterna leder till färre arbetade timmar – motsvarande 5 200 heltidsanställningar. De 4,2 miljarder man skulle få in på att höja skatten på högre inkomster faller därmed helt bort.

Statsfinanserna är lika vanskötta som jobbpolitiken. Magdalena Andersson pekade före valet ut överskottsmålet som heligt. Efter valet skulle det överges, och det var upp till Alliansen att ta ansvar och tvinga fram utredningar och förhandlingar som förhoppningsvis leder till enighet. Alliansens löfte om att finansiera nya utgifter krona för krona övergav regeringen redan efter ett år.

Men mest allvarligt är vad regeringen inte gör. Det tar åtta år innan hälften av nyanlända kommer i arbete. Regeringen själva räknar med att utanförskapet ökar från 903 000 förra året till 980 000 år 2020.

Hade vi inte haft högkonjunktur hade siffrorna sett än värre ut. En lång rad myndigheter och expertorgan har påpekat att det krävs fler enkla jobb med lägre ingångslön om utanförskapet ska brytas.

Regeringen svarar med att sätta dövörat till. En sådan passiv hållning i en så viktig fråga kan bli förödande för både jobb, ekonomi och välfärd.

Alliansen lämnade 2014 efter oss en av Europas mest välskötta ekonomier. Sverige gick inte sönder. Tvärtom hyllades Alliansregeringen världen över för hur vi lyckades ta Sverige igenom den värsta krisen sedan 30-talet.

När nästa kris kommer, och det gör den, är vi inte alls lika förberedda. Den rödgröna regeringen har misslyckats kapitalt med att möta de stora utmaningar Sverige står inför. Det kommer inte räcka för Löfven att byta ut några ministrar. Han måste byta politik.

Och hur gick det förresten med Löfvens viktigaste vallöfte om 32 000 traineejobb? Det har hittills blivit 65.