Grön Ungdom berättar om fördelarna med att sänka rösträttsåldern till 16.
I dag firas FN:s internationella demokratidag för att uppmärksamma arbetet för en starkare folkmakt. I FN:s barnkonvention framgår att barn och unga måste ges bättre möjlighet att påverka samhällsbygget. Ändå står många unga idag helt utanför politikens processer.
Den här frågan har granskats av demokratiutredningen vars rapport i januari överlämnades till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Utredningens ordförande vill att kommuner ska kunna sänka rösträttsåldern till 16 år – redan nästa val. Det är faktiskt samma förslag som Grön Ungdom drivit igenom på Miljöpartiets kongress.
Unga människor är ivriga att ta ansvar för sin omgivning, och den lokala nivån är en bra startplats. Studier visar nämligen att de flesta unga tycker att det är viktigt att kunna influera det kommunala arbetet. Samtidigt har de svårt att se några konkreta vägar för att föra fram sina synpunkter till de som bestämmer.
En del av lösningen är att modernisera rösträtten. Trots att mognadsskillnaden mellan 16- och 18-åringar är liten har Sverige klamrat sig fast vid en godtycklig åldersgräns. Det är en hållning som är svår att försvara. En 16-årsgräns i lokalvalen 2018 i utvalda kommuner borde bli ett första steg mot en sänkning av rösträttsåldern på alla nivåer. Så kan den representativa demokratin tala för ännu fler.
Internationellt sett är en lägre rösträttsålder inte ett särskilt radikalt förslag. Andra länder har redan visat vägen. I Tyskland har 16-åringar till exempel kommunal rösträtt i flera delstater, och i Argentina, Brasilien, Österrike och Nicaragua är rösträttsåldern 16 år i samtliga val. Sverige ska inte hamna på efterkälken i demokratiarbetet.
Politiska åsikter skiljer sig en aning mellan olika åldersgrupper. I riksdagsvalet 2010 var skolan en viktig fråga för var tredje ung väljare, men bara för var femte äldre väljare. En yngre väljarkår uppmuntrar därför partierna att förbättra sina förslag. När tyska delstater sänkte åldersgränsen upplevde unga att politikerna började lyssna till deras idéer. Effekten blev att fler 16-åringar engagerade sig politiskt.
Vi gröna kämpar för medborgarförslag, folkinitiativ och utvidgad rösträtt därför att politiken blir mer rättvisande om fler får stöpa dess innehåll. Men vårt engagemang för klimatet tillför ytterligare ett perspektiv på åldersgränsen. Den globala uppvärmningen hotar ju som bekant mänsklighetens livsförutsättningar. Hur kan vi förvägra dagens unga att påverka de beslut som helt avgör deras framtid?
Med en grön demokratiminister har Miljöpartiet erövrat en betydelsefull plattform för samhällsförändring. I demokratiutredningen har partiets hållning i rösträttsfrågan fått extra förstärkning. Nu är tiden kommen för ett kraftfullt avtryck för Sveriges unga.
Med en 16-årsgräns i utvalda kommuner kan Alice Bah Kuhnke låta fler forma framtiden och stärka folkmakten – redan 2018. Det är ett recept för nya politiska uppvaknanden.
Mårten Roslund,
Språkrör Grön Ungdom
Wanja Kaufmann,
Ledamot Grön Ungdoms internationella utskott
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.