"Ska man som förälder få bestämma om ett barn ska få leva eller inte, bara för att det har en funktionsnedsättning?"
Ja blir mörkrädd. Jag är med i en grupp på Facebook där jag såg ett inlägg som handlade om man skulle göra abort om man får reda på att barnet i magen har en funktionsnedsättning.
De skriver att de skulle gjort abort vid första ultraljudet alltså när barnet fått armar ben och ögonglob. Jag som är mamma till ett barn med Downs syndrom har en instinkt att skydda mitt barn mot såna här fördomar.
Alla har rätt till sitt liv, med eller utan en funktionsnedsättning. Ska man som förälder verkligen få bestämma om ett barn ska få leva eller inte bara för att man får reda på att det har en funktionsnedsättning?
När jag födde min son hade jag ingen aning om vad vi hade att förvänta oss. Det syntes inget på ultraljudet att han skulle ha något extra men så kom en liten pojke på julafton 2014, som var så liten och skör. Efter ett tag fick vi veta att denna lilla pojke hade downs syndrom.
Det kom som en chock men det lugnade sig snabbt och vi älskade honom bara mer och mer för varje minut, precis som man skulle med vilket barn som helst. Han är ju inte sitt syndrom han är en människa precis som du och jag.
Hade jag vetat att min son hade Downs syndrom i magen hade jag absolut inte gjort abort ändå. Det är trots allt en litet liv som man bär runt på.
Han är inte mer påfrestande än andra små barn, han är en glad liten pojke med det lilla extra, som ger oss så mycket kärlek. Att ett barn med Downs syndrom skulle vara svårare att älska är ren okunskap. Man får snarare ett barn med extra allt.
Barn med Downs syndrom måste få samma chans som andra barn. Man kan inte välja bort ett barn på grund av dess egenskaper.
Välj att älska det som det är istället och lär det att det är värt lika mycket som alla andra så kanske vi kan få bukt med all okunskap och alla fördomar.
Isabella Larsson
Isabella Larsson är 23 år och bor på Gotland
Hon är med i förening down is up som anordnar ett downs-läger på Gotland i sommar.
