Katia Mosally: "Tänk om alla i världen var som vi var i Stockholm efter attentatet. Öppna och hjälpsamma mot våra medmänniskor".
Det är ett viss lugn som ligger över hela stan. En tystnad som alltid följer efter sorg. Ni vet den där tystnaden där ljudet av en tickande klocka och djupa andetag är det som hörs mest.
Det är dock fullt av människor som rör sig utanför polisens avspärrningar och som med tunga steg lämnar av blommor på polisbilar och på de högar av buketter som bildats vid Hötorget och T-Centralen.
Vissa gråter, andra kramas och några kollar med tomma blickar på de svarta däckspåren som går att se bakom avspärrningarna och som vittnar om det som inte fick ske, men som hände igår.
På gatan bakom, där vi alla gått fler gånger än vad vi kan räkna, förlorade inte bara flera människor sina liv i fredags, utan staden vi är uppvuxna i förlorade även någon slags oskuld. Det är dock inte det som slår mig mest, utan det som verkligen får mig att stanna till är det som Stockholm vann i fredags.
För även om det är en tung sorg som har lagt sig som en dimma över hela staden, känns den inte ens i närheten av hur mycket gemenskap, kärlek och medmänsklighet som fyller Stockholm just nu. Jag har aldrig sett eller upplevt folk vara så medvetna om varandra och så snälla mot varandra som Stockholm var igår och idag.
Och det är just det som gör att terrorismen inte vann i fredags, utan fick se sig kvävas av det som på riktigt betyder något, värme, kärlek och gemenskap.
Och glöm inte bort vem som kvävde det. Vi. Vi som valde att inte välja hat framför kärlek eller rädsla framför förståelse och medlidande.
Tänk om alla i världen var som vi var i Stockholm efter attentatet? Öppna och hjälpsamma mot våra medmänniskor. Vi dömde inte varandra, vi visade förståelse och hjälpte den som behövde det utan att ens tveka. Det är en sådan värld jag skulle vilja leva i.
Och när jag går förbi blomsterhavet en sista gång ser jag något som får mig att le. Det är en lapp som någon satt upp med min favoritmening från Harry Potter-böckerna och som fick mig att förstå hur magiskt Stockholm verkligen är;
”Happiness can be found, even in the darkest of times, if one only remembers to turn on the light.”
