Kristina Winberg (SD): "Det är absurt att vi inte är klara med vårt så kallade 'ansvar' efter att ha tagit emot 163 000 asylsökande på ett enda år."
Dublinförordningen avgör i vilken medlemsstat i EU en migrant skall få sin asylansökan prövad. Dublin III som blev klar 2013 baseras på att det första landet en asylsökande passerar bli ansvarigt.
Den här veckan röstar vi i ansvarigt utskott i Europaparlamentet om ett förslag till ny förordning, där ett stort problem för Sverige har tagit sig in i förslaget. I förslaget ingår det nämligen en omfördelningsmekanism.
I korthet betyder det att om ett land kommer upp i en viss nivå av asylsökande migranter så omfördelas vissa till andra medlemsstater i EU.
I praktiken kommer detta innebära att det kommer ske ett flöde av migranter från EU:s gränsländer som Italien och Grekland. På ytan låter allting rimligt, vi är solidariska och hjälps åt.
Det finns flera problem med detta, det tydligaste är att EU helt enkelt tvingar medlemsstater som inte vill ha migration till sig att ändå ha det.
Länder som har sett Sveriges stora mångkulturella misslyckande blir naturligtvis avskräckta av det. Oavsett hur mycket pengar en stat lägger på migrationen får ingen statsammanhållningen att fungera på ett bra sätt, staterna blir segregerade och parallella samhällen skapas.
Utöver detta skall man lägga till de problem som finns vad gäller att skapa säkerhetsrisker i och med migrationen. Det här tvånget från Bryssel att acceptera ett mångkultursamhälle är överstatlighet i dess värsta form.
Nu när Balkanrutten är stängd och vi i linje med Sverigedemokratisk politik har fler gränskontroller minskar migrationen.
Med lite mer restriktiv politik på området, förhoppningsvis med en regering som har stöd av oss, kommer migrationsnivåerna att sjunka ytterligare, men då inträffar det paradoxala i detta nya Dublinförslag; vi kommer då att bli ett land man omfördelar till, inte från.
Flera skrivningar handlar också om att migranter ska omfördelas till de länder där de har starkast koppling i form av familjeband.
Med stor sannolikhet kommer det i många fall att vara Sverige eftersom vi har tagit emot många migranter under så lång tid och från olika delar av världen.
Slutsatsen blir alltså att med detta förslag får Sverige en ökad migration än vad vi annars haft med nuvarande Dublinförordning. Huvudansvarig för förslagets beredning är en svensk Europaparlamentariker; Cecilia Wikström från Liberalerna.
Man hade kunnat tänka sig att hon sett till Sveriges intressen och gjort olika undantag för Sverige, kanske en tioårig paus i tvånget att ta emot migranterna.
Det gick dock åt andra hållet. Hon har lagt in förslag om att länder som oss med historiskt hög migration har bättre mottagningskapacitet och därför under en period ska ta en större börda.
I mina ögon är det absurt att Sverige inte är klara med sitt så kallade "ansvar" efter att ha tagit emot 163 000 asylsökande på ett enda år.
När ni läser detta har förslaget antagligen gått igenom mitt utskott där jag och Cecilia Wikström sitter. Det finns dock tid att stoppa detta förslag.
Jag röstar nej till detta i utskottet och kommer göra det också i kammaren. Med detta vill jag även uppmana den svenska regeringen att revidera sin syn på nya Dublin.
Sverige kommer inte få ett andrum utan migrationen kommer öka och inte kunna begränsas av riksdagen i och med detta nya Dublinförslag.
Om förslaget går igenom Europaparlamentet måste Sverige rösta nej i rådet eller säkerställa undantag för Sverige om detta nya förslag slutligen antas av EU.
Kristina Winberg (SD),
Europaparlamentariker
