Härskartekniker används för att vinna makt på bekostnad av andra, men kan te sig på olika sätt. För Nyheter24 berättar Annakarin Nyberg, en av författarna bakom boken "Härskarteknik", om de olika typerna av härskartekniker och hur du känner igen dem.
Tillsammans med journalisten Erica Dahlgren har Annakarin Nyberg, internetforskare och föreläsare, gett ut boken "Härskartenik" där man går till botten med det sociala fenomen som härskartekniker är.
Definitionen, som författarduon utgår ifrån, är att härskartekniker är ett "maktspel som spelas för att skapa eller behålla maktövertag över andra människor och för att hävda sig genom förtyck av andra.”
– Härskarteknikerna sträcker sig från de subtila till de mycket konkreta: våld och hot om våld. Härskarteknik utövas medvetet och omedvetet. Många gånger är vi inte medvetna om att vi använder härskarteknik, säger Annakarin till Nyheter24.
Men härskartekniker kan te sig på olika sätt och i arbetet med boken har Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren träffat den norska forskaren tillika den tidigare partiledaren Berit Ås för att bena ut sju olika typer:
Nedan berättar Nyberg mer om de olika sorterna.
Den första härskartekniken som Berit Ås definierat är osynliggörande, vilket innebär att du blir ignorerad och att din kunskap inte spelar någon roll.
– Att osynliggöra en människa är en effektiv teknik som kan få dig att känna att du och ditt budskap är både oviktigt och ointressant. När du blir osynliggjord på arbetsplatsen kan du bli arg och vilja visa att du finns. Att känna: Hallå? Hör du inte vad jag säger?, förklarar Annakarin Nyberg för Nyheter24.
– En motstrategi är att bryta härskarens grepp genom att säga ifrån. Du som då blir osynliggjord kan uppleva att också din reaktion på att bli osynliggjord sopas under mattan. Kanske kan du göra dig synligare genom att prata högre och säga: "Hörru, nu får du lyssna!"
Den andra härskartekniken som Berit Ås tar upp i sin forskning är förlöjligande av en person.
– Helt enkelt att ha roligt på någon annans bekostnad. Förlöjligande sker i alla sammanhang. I familjen och den närmaste relationen, i kompisgänget och i olika sociala medier men inte minst i arbetslivet. Det kan handla om att någon gör sig lustig över hur du ser ut, hur du rör dig eller var du kommer från. Skämten på din bekostnad förlöjligar och förminskar, berättar Annakarin Nyberg och fortsätter:
– Jämfört med några av de andra härskarteknikerna är det ganska lätt att förlöjliga en person. Att förlöjliga någon annan kan enkelt bli en del av en jargong i en grupp. Och just därför någonting man inte fäster så mycket uppmärksamhet vid – som härskare. Om härskaren är en tongivande person blir det den personens inställning till förlöjligande som gäller.
Undanhållande av information är ytterligare en härskarteknik som Berit Ås lyfter.
– Information och kunskap är viktigt för den som vill ha inflytande och makt. Information gör att vi känner oss delaktiga i ett sammanhang och i de diskussioner som förs, till exempel på möten på din arbetsplats. När du blir utsatt för härskartekniken undanhållande av information förlorar du möjlighet att vara med på samma villkor som de andra, konstaterar Annakarin Nyberg.
Den fjärde härskartekniken är det som Berit Ås kallar dubbel bestraffning.
– På engelska finns uttrycket ”Damned if you do, damned you if you don’t”. Det fångar själva kärnan i dubbel bestraffning, säger Annakarin Nyberg.
– Att bestraffas dubbelt för sitt agerande skapar en känsla av att det inte går att göra rätt, oavsett hur du än bär dig åt. Det finns också en risk att du ägnar din kraft åt att försöka göra rätt när det i själva verket inte är möjligt eftersom härskaren har bestämt sig för att bestraffa dig oavsett vad, fortsätter hon.
Att skuldbelägga och skamma en person är den femte härskartekniken som Berit Ås belyser. Annakarin Nyberg förklarar:
– Skuld och skam handlar om att härskaren påför offret svåra känslor för att själv kunna ta ett fördelaktigt steg framåt i makt- och positioneringsspelet. Härskaren får dig att fundera: Har jag betett mig illa? Är allt mitt fel?
– Skuld och skam används ibland i kombination med andra tekniker. Exempelvis kan tekniken kombineras med förlöjligande, undanhållande av information eller dubbel bestraffning.
Den sjätte härskartekniken är objektifiering.
– Den handlar om när vi bemöter en person som ett objekt, en sak i stället för en tänkande människa. När härskaren objektifierar riktas fokus mot din kropp och ditt kön. Härskaren är alltså mindre intresserad av din kompetens eller ditt budskap, vad du har att säga eller hur bra dina argument är, konstaterar Annakarin Nyberg.
Härskartekniken som Berit Ås benämner som våld eller hot om våld är den sjunde och sista.
– Eftersom den här tekniken, i dess ytterlighet, innehåller fysiskt våld är den extrem jämfört med de övriga sex teknikerna. Tekniken går ut på att skapa rädsla och otrygghet genom att hota, vara våldsam, trakassera eller skapa förbud. Ibland kan en höjd hand signalera hot om våld. Den höjda handen kan vara en varning om att du ska passa dig för vad du gör och säger. Annars…, förklarar Annakarin och betonar vidare:
– Hotet behöver inte realiseras för att effekten ska vara uppnådd. I den här härskartekniken kan offret uppleva sig hotad även om hotet inte är ordagrant uttalat. Härskartekniken blir ett problem så snart offret upplever ett hot.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.