När Ernst Billgren intar Nationalmuseum är det med egna versioner av museets klassiker – men också en mängd helt nya verk. Genom att måla andras bilder slipper jag mig själv. Då kan jag måla vad som helst, säger han.
Gustaf Cederströms målning "Karl den XII:s likfärd" från 1884 är en av Nationalmuseums mest kända. När Ernst Billgren intar museet med utställningen "Nya minnen" finns målningen med – fast i "billgrensk" version.
Vid en första anblick verkar de två målningarna inte skilja sig mycket åt, men i Billgrens parafras "Karl den XII:s luftfärd" svävar kungens kropp mot skyn och hela sorgetåget har stannat upp.
Varför valde du att tolka just Cederströms superklassiska bild?
— För att den är superklassisk, svarar Billgren.
Utställningen innehåller omkring 25 verk, där Billgren lekfullt refererar till klassiskt måleri. Med "Nya minnen" har Billgren velat föra tanken till ett landsortsmuseum utomlands, med mörka och murriga målningar, inte sällan med sprucken fernissa.
— Utställningen föreställer en utställning. Det är som en scenografi, som ett tjeckiskt landsortsmuseum på 70-talet. Det ska kännas lite dammigt och krackelerat, säger han.
Utöver de egna tolkningarna av verk i museets samlingar finns här också nya målningar som för tanken till landskaps-, djur- och stillebenmålningar från barocken.
Att ha en tydlig premiss för vad han ska måla är ofta en förutsättning för arbetet, menar Billgren. Att utgå från en förlaga är ett exempel på en sådan premiss:
— Jag gillar att skapa en förutsättning för en situation, och sedan se vilket verk som kommer ur just den situationen. Men det betyder inte att jag då per automatik målar bra, för det är jag ointresserad av. Det är helt andra saker som är mycket roligare, säger han.
I fyra trämontrar, snickrade av Billgren själv, trängs hans egna minnessaker. Fotografier, biljetter, mosaikplattor och festinbjudningar – minnen som han till vardags förvarar i sin egen ateljé. Intill hänger två målningar, med motiv misstänkt lika den flamländske renässanskonstnären Pieter Bruegel den äldres.
— Ja, jag tänkte också att det här museet har ingen riktigt bra Bruegel. Så jag gjorde två, bara för att det behövdes, konstaterar Billgren.
Det faktum att Billgren tolkar älskade klassiker i utställningen har redan stött på viss kritik. Billgren är dock obrydd:
— Jag har väldigt underutvecklad självkritik. Och jag är ju inte själv konstkritiker. Jag vet bara att jag har fart när jag gör saker, som när man cyklar. Du ska styra, du ska hålla balansen, du ska trampa. Men om du har fart, då kan du släppa styret.
Född: 1957 i Danderyd.
Gör: Konstnär, grafiker, skulptör och författare, debattör och film- och scenkonstnär.
Bakgrund: Utbildad på Valands konsthögskola mellan 1982 och 1987. Valdes in som ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1997.
Aktuell: Med utställningen "Ernst Billgren – Nya minnen" på Nationalmuseum i Stockholm 10/4–28/9.
