Så vet du om nyheterna från kriget i Ukraina stämmer

På torsdagsmorgonen vaknade Sverige upp till nyheten att Ryssland gått till en omfattande attack mot Ukraina. Detta efter månader av geopolitisk oro och flertaliga försök från omvärlden till att lösa spänningarna på diplomatisk väg. 

Här kan du läsa mer om konflikten och dess bakgrund.

Strax efter tio kallade statsminister Magdalena Andersson, tillsammans med utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist, till pressträff.

Magdalena Andersson varnar för desinformation om kriget i Ukraina 

Sveriges statsminister varnade under presskonferensen för desinformation som sprids. 

– Jag vill också uppmana till stor vaksamhet med försök till desinformation. Alla svenskar bör hålla sig informerade och söka information, men alltid fråga hur trovärdig källan är. Vem som är avsändaren och varför uppgifterna sprids. Tänk också noga på vad det är för information du sprider vidare och vad den har för källa, sade Andersson under torsdagen. 

Desinformation från kriget i Ukraina sprids på sociala medier 

Sociala medier svämmar över av rykten, bilder och filmer från invaderade Ukraina. Vissa av uppgifterna som sprids är riktiga och vittnesmål från folk på plats medan vissa andra är propaganda i försök att lura och påverka dig som ser det. 

Nyheter24 ger dig tips för hur du på bästa sätt kan tolka den information som du får i dina flöden. 

Material på sociala medier från kriget i Ukraina – det här ska du tänka på

• Ställ dig extra kritisk mot bilder och filmer. En vanlig strategi är just att ta klipp från tidigare krig eller konflikter på helt andra platser och koppla dem till den här händelsen. 

• Var extra misstänksam mot nyheter som verkar spektakulära, men som inte rapporteras av etablerade medier. Ibland kan det vara lite fördröjning tills det plockas upp från etablerade medier, men om det inte tas upp över huvud taget är det med allra största sannolikhet falskt. 

• Ser du en uppgift på sociala medier som verkar spektakulär kan det vara fördelaktigt att vänta lite och se om stora medier rapporterar om den. 

Källa: Aftonbladet

Så ställer du dig källkritisk till information om kriget i Ukraina 

MSB listar några hållpunkter som kan vara bra att ha i bakhuvudet när du navigerar dig runt bland all information på internet. 

• Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
• Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
• Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
• Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
• Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
• Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor. Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet. Verkar informationen vara "för bra för att vara sann" så är den oftast det.
• Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsikt.

 Källa: MSB.

Ser du något på sociala medier – kolla upp kontot

Om du stöter på ett konto på sociala medier som publicerar material från kriget, och du får en olustig känsla kan du med fördel fundera över dessa punkter: 

• Vem ligger bakom kontot? 

• Finns personen i offentliga register? 

• Verkar profilbilden äkta? Här kan du använda Google image search för att kolla upp. 

• När startades kontot? Nyligen? 

• Hur ofta publiceras inlägg? 

Om det är ett konto som skapades för några dagar sedan och redan publicerat tusentals inlägg, samt som har en suspekt profilbild – då bör man ställa sig extra kritisk till informationen som publiceras. 

Källa: Aftonbladet

Kolla efter väder och skyltar samt lyssna efter språk

Henrik Sköld, sociala medier-reporter på SVT, uppgav tidigare under torsdagen att han rekommenderar, i en sådan situation som denna, att inta utgångsläget att förutsätta att allt man ser i sitt flöde är tveksamt. 

– Jag skulle kolla efter, i den mån det går, att jämföra väder och jämföra skyltar i bakgrunden. Dyker det upp massa kinesiska tecken till exempel då kanske det här inte är i Ukraina eller Ryssland. Man kan titta på säsongen, verkar det uppenbarligen vara sommar eller jättemycket snö. Eller hör man någon prata något annat språk?, förklarar han i SVT Nyheter Direkt.