Lördag 15 Mars 2025
Polarisering, minskad röstbenägenhet och negativitet – riskerna är många när retoriken blir farlig bland politikerna.
Ända sedan det antika Grekland, har det diskuterats bra och dålig retorik – det är nämligen helt avgörande för en fungerande demokrati.
Och retorik är viktig i många aspekter av vårt samhälle – framför allt inom politiken. Utan bra retorik är det nämligen omöjligt att engagera och övertyga väljare att rösta, menar Erik Bengtson, forskare i retorik och verksam vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.
Men vad sker när den ack så viktiga och samhällsnyttiga retoriken förvandlas till något annat – så kallad farlig retorik?
Ett exempel på farlig retorik är när partier tillskriver andra partier åsikter som de inte har.
Jon Viklund, lektor i retorik vid Uppsala universitet, ser det hos flera partier – och han tar Moderaterna som ett exempel. När de säger att Socialdemokraterna vill införa fastighetsskatten, trots att S hävdar det motsatta, så skrämmer det upp fastighetsägare. Det kan det ses som en form av farlig retorik, eftersom det bygger på en lögn.
– Oftast så finns det dock ett korn av sanning i lögnerna; Vänsterpartiet, som Socialdemokraterna vill samarbeta med, vill ju återinföra den skatten, så Moderaterna ser sin chans att spetsa till skillnaderna genom att så att säga göra en höna av en fjäder, säger Viklund och fortsätter:
– Men man kan komma på ett skäl att varna för det, då deras mycket mindre samarbetspartner vill införa fastighetsskatt. Det finns alltså ett korn av sanning, och man gör en höna av en fjäder.
Farlig retorik som sådan i form av olika knep och argumentativa bedrägligheter kan sänka förtroendet för det politiska systemet. Det kan sätta djupa, skadliga sår i demokratin över tid, menar Erik Bengtson.
Erik Bengtson höjer också en varningens flagga för retorik som är känslomässig och hårt kritisk och negativ mot grupper i samhället. Han menar att en stark polarisering skapar en grogrund för våldsbrott i samhället.
– Om samtalsklimatet i högsta nivån hårdnar och vi har grupper som pekas ut som problematiska eller som ett hot, så påverkar det också rekrytering till extremistiska grupper, deras legitimitet och risken för våld.
Och en ökad polarisering går redan att se i samhället.
– I och med den ökade polariseringen så kan vi se hur politiker försöker minska vissa gruppers vilja att rösta. Ambitionen är inte längre att få över väljare på sin sida, vilket kallas för "voter suppression". I Sverige handlar det framför allt om att minska benägenheten att vilja gå och rösta genom negativ retorik, säger Bengtson.
Det låter inte särskilt demokratiskt?
– Nej, men det finns en god grogrund för en sådan retorik i ett system där politikerföraktet är högt.
Och ett politikerförakt där förtroendet är lågt minskar automatiskt den demokratiska ordningens legitimitet, fortsätter Erik Bengtson.
– Det är ofta man kan se exempel på väldigt olämplig och negativ smädelseretorik från partiledare, riksdagsledamöter och ledande politiker.
Dålig retorik kan också innebära leda till brister i kunskap hos befolkningen. Bengtson förklarar att retorik på ett sätt blir farlig när den inte skapar underlag för medborgarna att fatta kloka beslut i valet, vilket genererar en direkt demokratisk brist.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
