Lördag 15 Mars 2025
Thomas Bodströms rödgröna samarbetspartier hoppade av överenkommelsen om att införa datalagringsdirektivet om de vann valet. Nu försöker direktivets upphovsman i stället pressa alliansregeringen att genomföra det.
Alliansregeringen fälldes tidigare i EG-domstolen för att man dröjt med att införa EU:s kontroversiella datalagringsdirektiv - som tillkom på initiativ av bland andra tidigare justitieminister Thomas Bodström (s).
Direktivet är omstritt inom alliansen, där bland annat centerpartiet är kritiskt, men också justitieminister Beatrice Ask (m) har luftat invändningar.
Bodström och socialdemokraternas rödgröna samarbetspartier kontrade då genom att visa handlingskraft och enas om att införa datalagringsdirektivet efter en eventuell rödgrön valseger.
Men bara två veckor senare - efter att den tyska författningsdomstolen i en dom konstaterat att direktivet i dess nuvarande utformning inte överensstämmer med förbundsrepublikens grundlag - hoppade först vänsterpartiet och sedan miljöpartiet av uppgörelsen.
– Vi var eniga och får väl fortsätta diskussionerna. Jag tycker det är viktigt att Sverige också reglerar datalagringen, sa Thomas Bodström till tidningen IDG då.
Sätter press på alliansen
Men nu tycks han ha insett det spelet förlorat. Och sätter i stället press på regeringen att införa datalagringsdirektivet.
I dag lämnade Thomas Bodström in en begäran om att riksdagens konstitutionsutskott ska granska regeringens agerande.
- Regeringen är bunden att följa de internationella överenskommelser som riksdagen träffat. En sådan överenskommelse är beslutet om medlemskap i den europeiska unionen där flera olika beslut i riksdagen bekräftat överenskommelsen och dess innehåll, skriver Bodström.
Bodström menar att massövervakningen är helt nödvändig för att kunna bekämpa narkotikahandel, människosmuggling, terrorism. Men också mer vardagliga våldsbrott.
- Det handlar bland annat om vem som har haft mobilkontakt med vem, när och var det skett. Ett bärande syfte med lagen är alltså att kunna lagföra och döma personer som ägnar sig åt grov kriminalitet som narkotikahandel, människosmuggling och terroristverksamhet. Men trafikuppgifter är även absolut nödvändigt för att svensk polis ska kunna klara upp våldtäkter, mord och andra grova brott i Sverige, skriver Bodström som är djupt kritisk till att regeringen inte levt upp till den tidsfrist som EU gett medlemsländerna.
EU-direktivet medför en skyldighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation i minst sex månader, men högst två år.
De telefonidata ska sparas, som är nödvändiga för att visa varifrån, när och till vem en person ringer. Också information om vem som skickar sms till vem och när detta sker lagras.
De internetdata som ska sparas är vilken IP-adress varje abonnent haft vid varje given tidpunkt.
Tillhandahållare av e-posttjänster skall också lagra uppgifter om bland annat avsändare och mottagare av ett e-postmeddelande.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
