En ny studie har kartlagt spridningen av "Fake news" på Facebook under det amerikanska valet. Och det finns en åldersgrupp som tydligt utmärkt sig när det kommer till att dela falska nyheter – personer som är 65 och äldre.
Under det amerikanska presidentvalet 2016 gjordes en omfattande studie gällande så kallade "Fake news" på nätet.
Forskare ville få en tydligare bild av vilken åldersgrupp som delade mest falsk information, och falska nyheter, på Facebook.
Och i studiens resultat, som publicerades förra onsdagen, stod det klart att en grupp tydligt skiljde sig från andra åldersgrupper, och som stod för majoriteten av de falska nyheterna som florerade under året. Nämligen personer som är 65 år och äldre.
I snitt så visade det sig att personer över 65 delade nästan sju gånger så mycket falska nyheter som personer mellan 18-29.
Studien visade även att den konservativa sidan var de som var mest benägna att dela flest falska nyheter. Allra främst Trump-positiva nyheter.
Trots att det var just personer 65 år och äldre som delade mest Fake news så visade studien att majoriteten, hela 90 procent, av alla Facebook-användare inte delade falska nyheter, enligt CNN.
Fake news kan översättas till desinformation. Med andra ord, så kan man säga att Fake news innebär att medvetet sprida felaktig information för politisk, ideologisk eller ekonomisk vinning. Det kan exempelvis vara för att sprida politisk propaganda, eller för att misskreditera någon.
Fake news sprids främst genom att nyheten plockas upp av bloggar, hemsidor och användare på sociala medier, som sedan sprider det vidare.
Termen Fake news har funnits i flera år och blev främst populär under det amerikanska valet, då Donald Trump använde begreppet när han talade om etablerade mediahus som riktade kritik mot honom.
Trots att Trumps användning av termen i de fallen ofta var felaktig, gjorde det att termen blev mer populär. Men det har samtidigt gjort att många felaktigt använder termen.
– Det är ett svårt och problematiskt begrepp att hantera, inte minst för att vi har en president i USA som använder det för att smutskasta etablerade medier, sade Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet i en intervju med Internetkunskap, gällande saken.
Sverige har också drabbats av rysk infiltration, bland annat via falska nyhetssidor vars syfte är att sprida rysk propaganda i Sverige.
Det har också hänt att ett förfalskat brev som påståtts komma från Sveriges regering visats upp i rysk TV. Enligt analytiker var det falska brevet del av en större propagandakampanj mot Sverige.
Dessinformation är negativt av flera olika anledningar. Men allra främst för att det sprider osanning.
Ett av de allra enklaste sätten att avgöra om något är sanningsenligt eller inte, är att söka efter nyhetskällan. Var har man fått informationen ifrån?
Exempel på trovärdiga källor:
Är du osäker på var informationen kommer ifrån? Dubbekolla! Du kan också googla för att se om en etablerade nyhetsutgivare skrivit om händelsen och på så sätt jämföra informationen.
I grund och botten att se över och ta ansvar över vilken information man delar med sig av, och vara källkritisk, både mot vad man läser och mot sig själv.
Vill du bli bättre på att vara källkritisk? Då kan du kolla in dessa sidor:
Internetkunskap – Enkla korta videos och artiklar.
Viralgranskaren – Metro avslöjar falska, virala inlägg.
