Efter flera års hårda förhandlingar och två timmars intensivt möte på onsdagen med EU-ländernas finansministrar har nya budgetregler för EU godkänts. Tvisten har kretsat kring EU:s två dominerande länder, Frankrike och Tyskland.
EU:s 27 finansministrar kom överens om nya budgetregler efter ett digitalt ministermöte om EU:s budget- och tillväxtpakt.
— Jag är glad att vi efter långa diskussioner och tuffa förhandlingar har kunnat nå en uppgörelse om EU:s budgetregler, meddelade Nederländernas finansminister Sigrid Kaag efter mötet.
Nadia Calvino, finansminister för det nuvarande ordförandelandet Spanien, säger att vägen fram varit "svår" men att man nu nått ett "historiskt ögonblick".
— Reglerna är mer realistiska. De svarar mot den post-pandemiska verkligheten och införlivar även lärdomarna från den stora finanskrisen, säger hon.
Frankrike och Tyskland har stått på varsin sida. De två ländernas finansministrar träffades redan i tisdags i Paris för att försöka nå en kompromiss.
En av de viktigaste frågorna rör de hårda regler som tidigare införts på medlemsländer för att se till att eurovalutan är stabil. Kraven innebär att ländernas statsskuld ska vara maximalt motsvarande 60 procent av BNP och budgetunderskottet tre procent.
Reglerna lättades under coronapandemin som en del av omfattande stödåtgärder.
Tyskland ville återgå till strikta regler och kontroller, medan Frankrike ville se ökad flexibilitet i reglerna, bland annat för att kunna investera i energiomställning och för stöd till Ukraina.
Tisdagens möte mellan franske finansministern Bruno Le Maire och tyske kollegan Christian Lindner innebar ett genombrott.
De utsatta målen finns kvar, men reglerna kring hur snabbt länderna ska nå målen och hur drastiska reformerna ska få vara lättas upp.
Med Frankrike och Tyskland slutligen på samma sida kunde alla medlemsländer enas om en lösning på frågan om budgetregler och den så kallade budget- och tillväxtpakten.
Överenskommelsen öppnar för behandling i EU-parlamentet under våren innan parlamentsvalet i juni.
Enligt utkastet föreslås medlemsländerna ta fram en plan på minst fyra år för att säkra en hållbar skuld. Vid omfattande reformer och investeringar ska perioden kunna förlängas till sju år.
I de nya kraven ingår samtidigt procentsiffror på hur mycket de högst skuldsatta länderna ska minska sina skulder varje år och hur stora budgetunderskott de ska tillåtas ha. Till exempel ska statsskulden i snitt minska med en procentenhet per år under den aktuella perioden.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.