Utbyggnaden av grön energi fortsätter i rekordfart i Kina. Förra året installerades sol- och vindkraft motsvarande cirka 320 atomreaktorer. I år kan det bli ännu mer, nu spurtar bolagen för att hinna ansluta ny el innan en ny femårsplan träder i kraft.
Energiutbyggnaden i Kina går i rasande fart. Förra året adderades 356 gigawatt sol- och vindkraftverk i landet. En kärnkraftsreaktor har en effekt på cirka 1,1 gigawatt.
Det är en "enorm förändring jämfört med för tio år sedan", säger Lauri Myllyvirta, Kinaexpert vid Centre for Research on Energy and Clean Air (Crea).
— Varje gång man besöker en plats ser man fler solpaneler, fler elbilar och fler laddstolpar, säger han.
Framför allt är det solkraften som sticker ut. På tio år har kapaciteten tiofaldigats, och förra året adderades 277 gigawatt, en ökning på 28 procent från 2023, som också var ett rekordår. Sex av tio nya solpaneler i världen under året sattes upp i Kina.
Lauri Myllyvirta ser flera orsaker till den enorma tillväxten.
Det började med ledaren Xi Jinpings överraskande besked 2020 om att Kina ska nå koldioxidneutralitet 2060. Samtidigt började staten slå till mot den överhettade fastighetssektorn. Så där stod banker och lokala styren handfallna – vad skulle man satsa på nu?
— Många landade i grön energi på grund av de politiska signalerna och att det såg ut som en av få tillväxtområden med stor potential. Det ledde till en massiv investeringsvåg i tillverkning och implementering som överraskade alla och med råge överträffade regeringens mål.
Myllyvirta tror att förra årets jättesiffror kan komma att klås i år. Det är nämligen sluttampen för den nuvarande femårsplanen, och många rusar för att hinna nå sina lokala och regionala mål.
Vad nästa femårsplan innebär för energiomställningen är oklart. Den gröna energisektorn – med framför allt solkraft, elfordon och batterier – omfattar nu tio procent av landets ekonomi.
— Så om det sätts ett mål som indikerar en inbromsning i sol, vind och annan grön teknik jämfört med det som installeras årligen så kommer det att vara ett ekonomiskt sänke, samtidigt som landet söker sätt att accelerera bnp-tillväxten.
Men det enorma gröna energitillskottet till trots – 500 terawattimmar förra året – räcker inte till den energitörstande nationen. Runt om i landet sattes spaden i marken för nya kolkraftverk med en kapacitet på totalt 94,5 gigawatt förra året.
Det är inte nya elbilar som står för ökningen, utan den energikrävande tillverkningsindustrin.
— Den andra faktorn är bostads- och tjänstesektorn. Kina är ett land med strängt klimat, och det är först de senaste fem–tio åren man börjat med luftkonditionering. Men det är framför allt industrin som står för mest av tillväxten, säger han.
Kina är världens största utsläppare av växthusgasen koldioxid, som leder till den globala uppvärmningen. Det beror till stor del på att landet bränner kol för att skapa elektricitet.
Förra året kopplades kolkraft på 30 gigawatt på elnätet och man inledde också bygget av nya kolkraftverk med en kapacitet på 94,5 gigawatt.
Även om produktionen av kolkraft ökar i absoluta tal så har andelen av elproduktionen som kolen står för minskat kraftigt. 2015 kom 71,1 procent av Kinas el från kol. Förra året var siffran 58,7 procent, eftersom utbyggnaden av grön el ökat så kraftigt.
Källor: Reuters, AP, The Guardian
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.