Dollarn och marknadsräntorna tog ett kliv uppåt efter oväntat starka decembersiffror från arbetsmarknaden i USA. Den goda nyheten om jobben i USA är dåliga nyheter för högt belånade svenska bolånetagare och företag som ställt in sig på snabba räntesänkningar i år.
Det skapades 216 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn i USA i december, enligt en månadsrapport från USA:s arbetsmarknadsdepartement. Arbetslösheten i december låg kvar på 3,7 procent, samma nivå som i november.
Analytiker hade i genomsnitt räknat med 175 000 nya jobb i december enligt en sammanställning av prognoser gjord av nyhetsbyrån Bloomberg. Snittprognosen för arbetslösheten låg på 3,8 procent.
Rapporten visar även att den genomsnittliga timlönen i USA steg med 0,4 procent i december jämfört med månaden före, vilket är ännu ett styrketecken och en inflationsdrivande faktor.
Räntorna på amerikanska statspapper – som lyft ordentligt sedan årsskiftet – tog ett kliv uppåt efter rapporten. Räntan på en tioårig statsobligation steg till 4,05 procent.
Dollarn lyfte också markant och kostar nu 10:29 kronor, vilket kan jämföras med noteringarna kring 9:91 kronor per dollar i mellandagarna.
Börserna på Wall Street ser i terminshandeln också ut att öppna tydligt nedåt efter jobbsiffrorna, då riskaptiten på marknaden dämpas av högre räntor.
Den starka arbetsmarknaden riskerar att hålla uppe inflationstrycket i USA, vilket i sin tur minskar sannolikheten för att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) ska göra snabba räntesänkningar i vår – vilket marknaden varit inställd på en tid.
Sannolikheten för att Fed sänker styrräntan redan i mars har nu fallit till 50 procent i prissättningen på räntemarknaden. Och antalet räntesänkningar under året ser nu ut att snarare bli fem än de sex sänkningar som tidigare låg i prissättningen.
Och om inte Fed sänker räntan kommer ränteläget globalt vara kvar på en högre nivå, även i Sverige.
Kronförsvagningen kan dessutom, om den blir bestående, förvärra den svenska inflationen igen. Detta kan göra att Riksbanken inte gör alla de räntesänkningar som både bedömare och marknaden räknat med i år.
Riksbankens styrränta ligger efter en serie höjningar sedan våren 2022 på 4 procent. Räntehöjningarna har tryckt upp kostnaderna för bolån och andra krediter i den svenska ekonomin kraftigt.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.