Sverige slängde bort sitt lager av den viktiga teknologiska komponenten 2003. Men det kan ha visat sig vara en fatal fadäs att inte ha ett ordentligt lager. I och med nuvarande världsläge med kris efter kris som radar upp sig på världskartan – från Röda havet till Taiwan. Men det finns tunga röster för förändring.
Förr i tiden hade Sverige ett beredskapslager för teknologiska komponenter som kretskort och halvledare. Men det har man gjort sig av med. Nu när risken växer för krig både i vårt närområde och på andra sidan jorden höjs det fler röster för att åtgärda den fatala fadäsen.
Det är inte bara Vladimir Putins krig i Ukraina som oroar.
Även Kinas vapenskrammel i farvattnen runt Taiwan gör framtiden oviss för världens teknikbranscher – som svensk ekonomi både är en del av, och livsviktigt beroende av.
Då är det särdeles oroande att veta att Sverige gjorde sig av med det beredskapslager av elektronikkomponenter som vi tidigare kunde dra nytta av om krisen eller kriget drabbar oss eller Sveriges viktiga handelspartners.
I boken Chip War varnar professor Chris Miller för att ett kinesiskt krig mot halvledarkungen Taiwan skulle innebära en ekonomisk kris utan motstycke i världen. Han tycker att väst måste bygga upp lager för att inte gå under ekonomiskt och teknologiskt vid en sådan kris.
– Det är okej om vi inte har smarta telefoner. Vi kan överleva. Men det är inte okej om vi inte har bilar och medicinsk utrustning och alla andra apparater som vi förlitar oss på, säger Chris Miller till SvD.
Att Sverige hade ett lager, men avmantlade det 2003 framstår som en absurd naivitet i historisk kontext.
Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, tvingade då företaget Miko som höll i beredskapslagret, att sälja komponenterna i lagret. Men det fanns inga köpare – lagret fick stänga och Miko gick i konkurs.
Även svenska politiker har börjat se risken med det avskaffade beredskapslagret, rapporterar Svenska Dagbladet:
”Det var ett historiskt misstag att lägga ner hela samhällets försörjningsberedskap eftersom återtagandet nu är mycket komplext och omfattande”, skriver Sveriges civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M).
Kina är världens största tillverkare av den viktiga komponenten. Detta följt av Taiwan och Sydkorea.
Men de komponenterna som Kina tillverkar är inte lika avancerade som Taiwans. 90 procent av de mest avancerade komponenterna produceras av ett enda bolag, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, TSMC.
En komponentdistributör i Sverige heter Rotakorn AB.
VD på bolaget heter Peder Olausson, har pratat med Svenska Dagbladet:
– Om något skulle hända med Sveriges importmöjligheter finns det inte särskilt mycket komponenter i lager i Sverige längre, säger han och fortsätter:
– Med tanke på vår diplomatiska relation med Kina och med en president i USA nästa år som kanske heter Donald Trump är det inte optimalt att de lager som finns kontrolleras av kineser och amerikaner.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.