Anna Breman, vice riksbankschef och därmed framstående medlem av Riksbankens ledning, har nyligen blivit föremål för uppmärksamhet angående hennes personliga lånevillkor. Dokument till Riksdagen avslöjar detaljer om hennes bundna lån och räntor. Lars Calmfors, ekonomiprofessor, är kritisk.
De svenska bolånetagarna har ofta svåra beslut att fatta när det gäller att binda räntan, eller låta den fortsätta vara rörlig.
Den rörliga räntan är ofta lägre, och därmed fördelaktig för de svenska hushållen.
Men när Riksbanken höjde styrräntan 2022-2023 blev det andra bullar.
Då var det istället de med bundna lån som kunde skratta hela vägen till banken. De med rörliga räntor såg sina månadskostnader stiga i katastrofal takt med varje höjning från Riksbankens sida, och bävade inför varje penningpolitiskt sammanträde.
Det problemet hade inte de med bundna räntor, vars räntekostnader låg kvar på samma nivå som innan Riksbankens beslut.
.jpg "Anna Breman sitter i Riksbankens penningpolitiska råd. Foto: Henrik Montgomery / TT")
Att veta om man ska binda räntan eller inte är svårt eftersom man inte vet vilka beslut som Riksbankens penningpolitiska råd ska fatta. Om man inte själv sitter i Riksbankens ledning, såklart.
Anna Breman är vice riksbankschef och band faktiskt sina räntor till 1,44 procent bara några få dagar innan Riksbanken beslutade att höja styrräntan.
Det framgår av uppgifter som lämnats in till Riksdagen, och som Svenska Dagbladet tagit del av.
Men Anna Breman tycker inte att det är opassande att binda räntan precis innan beslutet att höja räntan för nästan alla andra.
– Vi följer enbart de riktlinjer som fastställs av riksdagen, kommenterade Breman till SvD.
De flesta Riksbankens chefer har rörliga lån och därmed betalar i nivå som andra svenskar.
Men Breman och Aino Bunge, två av fem beslutsfattare i bankens topp, har bundit sina lån, enligt tidningen.
Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, är kritisk till Riksbankens hantering både av lånen och av bristen på transparens, i en artikel i Svenska Dagbladet.
– Om någon frågar mig om vad jag tycker om räntepolitiken, så kan jag inte garantera hundraprocentigt att den slutsats jag landar i inte omedvetet har påverkats av min egen situation. Eller hur? Det kan ingen av oss, säger Lars Calmfors.
