Nya elregler är på väg in – och för många hushåll kan det chocka räkningarna. Använder du mycket el under kort tid, kan det bli dyrt.
Husägare kan förvänta sig högre elräkningar på grund av de nya effekttariffer som införs av ett växande antal nätbolag i Sverige.
Dessa nya tariffer är tänkta att uppmuntra till en smartare elanvändning, men risken är att de i stället leder till oväntat höga nätavgifter för hushållen.
Grundtanken är att den som använder mycket el under en och samma timme, särskilt när elnätet är hårt belastat, ska betala mer. Varför? Jo, därför det ska bidra till att jämna ut elanvändningen och minska belastningen på elnätet.
Problemet är att avgiften i praktiken kan tas ut även när nätet inte belastas, även på helger och nätter då elanvändningen generellt är lägre.
Enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter ska effektavgiften baseras på kundens användning under de tidpunkter då nätet faktiskt är högt belastat.
– Det är de tidpunkterna då ett nät är högt belastat som ska ligga till grund för effektavgiften. De måste ha gjort grundliga analyser vid framtagandet av avgiften, tillsyn kommer att ske för att följa upp att regelverket efterlevs, säger Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till DN.
LÄS MER: Timmar kvar – sen skenar elpriset
Trots detta tillämpar vissa stora bolag en modell där snittet av de tre högsta effekttopparna under en månad multipliceras med ett fast pris per kilowatt dagtid, oavsett tid på året.
David Bjurhall, chef för kundlösningar på Ellevio, menar att deras modell är enkel och tydlig och ska uppmuntra att sprida ut förbrukningen samt att den har gett resultat i form av sänkt belastning.
Men också eftersom de har ett stort nät med varierande belastning i olika områden, måste modellen vara densamma för hela nätet enligt ellagen.
Kritiken mot de nya tarifferna är dessvärre hård. Daniel Lindén, produktionschef och grundare av elbolaget Tibber, anser att det här inte är genomtänkt och att det slår fel eftersom avgiften tas ut även när nätet inte är belastat.
Han menar att kunder som har investerat i batterier, elbilar och värmepumpar i ett försök att göra en klimatinsats och minska kostnader nu riskerar skyhöga effekttoppar när allting startar på samma gång. Det går inte längre att skydda sig manuellt utan att behöva avancerad teknik som styr elen i realtid.
Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Villaägarna, delar kritiken och vill se att avgiften bara tas ut när det faktiskt finns trängsel i nätet.
Han tror att eltarifferna drabbar personerna som gjort "allt rätt" ur ett klimatperspektiv genom att installera modern teknik – och att de redan har betalat för högre effekt genom att säkra upp sina hus.
Det finns strategier för att minska risker för höga effekttoppar. Daniel Lindén påpekar att det går att styra värmepumpen i förväg och att elbilar kan laddas långsamt.
Det är viktigt att konsumenter ställer krav på sina leverantörer om stöd för smart energistyrning. Kvällsbastun kan dock vara svårare att planera bort.
Energimarknadsinspektionen ser över möjligheten att införa lokaliseringssignaler i tarifferna, som skulle betyda att olika avgifter kan tillämpas inom samma nät beroende på belastningen lokalt.
Pia Nurmi förklarar att den nuvarande ellagen tvingar stora nätägare att ha samma tariff i hela nätet, även om belastningen varierar mycket. En förändring i ellagen skulle kunna möjliggöra mer träffsäkra tariffer, enligt DN.
