Om du sparat pengar på ett ISK-konto utan att investera i aktier och fonder så gör du dig själv en rejäl otjänst, eftersom du betalar skatt på redan skattade pengar. Men det många inte vet att du kan bli skattad en tredje gång för samma belopp.
De svenska småspararna har en djungel av sparformer framför sig. I regel är det de sparformer som har högst risk som också kan ge störst utdelning.
Ett vanligt sparkonto exempelvis, har nästan ingen risk alls men erbjuder ofta en ganska mager sparränta på dina surt förvärvade slantar.
Du behöver emellertid inte betala skatt på pengarna du lägger på sparkonot hos banken. De pengarna har du ju troligen redan skattat för en gång – exempelvis via inkomstskatten på lönen.
Om du istället investerar pengarna i aktier och fonder via ett aktiesparkonto av något slag, eller ett fondkonto, så blir du tvungen att betala 30 procent i skatt på dina vinster när du väl väljer att ta ut pengarna.
Om du stoppar in 100 kronor i ett sådant konto, och gör en vinst med 3 kronor, så kommer du att behöva betala nästan 1 krona i vinstskatt. Men din 100lapp som du stoppade in i kontot från början behöver du aldrig betala skatt för igen.
Men om du har pengarna på ett investeringssparkonto exempelvis, som är en populär sparform för den som vill investera sina pengar på börsen via fonder och aktier, måste du betala en årlig skatt på pengarna på kontot.
Syftet med ISK-skatten är att göra det lättare för de svenska bankkunderna att se sina pengar växa över tid utan tråkiga överraskningar.
Istället för att betala 30 procent i skatt vid det tillfället då du säljer dina aktier och fonder, betalar du som är ISK-kund ett schablonbelopp varje år som motsvarar en viss procent av ditt totala belopp på ISK-kontot.
Det gör att du måste betala på ditt sparkapital dubbelt, kan man säga. Men i gengäld slipper du betala vinstskatten. I slutändan är de flesta överens om att ISK-formen är det bättre sparalternativet, eftersom du slipper betala skatt på din vinst på fonder och aktier när du så småningom säljer dem.
Det finns dock ett undantag i reglerna som lever kvar. Det kallar Erik Bengtzboe, chefekonom på föreningen Skattebetalarna för ett tekniskt fel, i en intervju med Nyheter24:
– Generellt är det ingen bra idé att ha likvida medel på ISK, eftersom man skattar på dem oavsett ränta. Men det finns också en gränsregel som infördes med tanken att det inte skulle vara möjligt att ha skattemässig fördel av att lägga likvida medel på kontot. Men när ISK-reglerna ändrades och skatten höjdes missade man att justera räntegränsen för när man ska betala kapitalskatter, vilket gör att kontanta medel på ISK riskerar att straffbeskattas, säger Erik Bengtzboe till Nyheter24.
Det är inte en vanlig sparform för likvida medel. De allra flesta sätter pengar på ett ISK-konto för att investera dem i aktier och fonder och inget annat. Men om du mot förmodan har en stor summa pengar på ditt ISK-konto riskerar du att inte bara dubbelbeskattas på dina likvida medel helt utan anledning.
Du riskerar faktiskt att trippelbeskattas.
– Om man råkar få för hög ränta på likvida medel på ISK så den överstiger statslåneräntan ska man kapitalbeskattas för det, trots att man redan schablonskattar, säger Erik Bengtzboe till Nyheter24.
Detta eftersom vissa ISK-konton ger ränta på likvida medel.
I höstbudgeten tror många experter att ISK-skatten på sparat och investerat kapital upp till 300 000 kronor kommer att slopas.
Det har Nyheter24 skrivit om tidigare. I samma veva väntas att trippelbeskattningen på delar av ISK-sparandet slopas helt.
– Det här är redan skattade pengar dubbelt upp. Det är fullständigt onödigt, och helt utan någon rimlig anledning. Och ett ganska bra bevis på hur personer på såväl Finansdepartementet och riksdagen fattar beslut om lagar och regler som de själva inte verkar förstå, avslutar Erik Bengtzboe.
