Långa väntetider ställer till det för anhöriga som ska ta hand om en bouppteckning. Per Bergmark, jurist och chef för Familjens Jurists Umeåkontor, tycker detta är problematiskt.
Att behöva sammanställa en bouppteckning är aldrig kul. En bouppteckning är en form av id-handling som beskriver vem eller vilka som har rätt att företräda ett dödsbo.
LÄS MER:
En bouppteckning måste skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter att personen avlidit. Därefter är det upp till Skatteverket att hitta en handläggare, något som inte går lika snabbt som man önskat. Detta var Dagens Industri (DI) först med att skriva om.
2019 uppmättes Skatteverkets väntetider för detta vara fyra veckor. Nu har kötiden fördubblats.
– Vi brukar säga 8 till 10 veckor. I komplicerade fall eller om uppgifter saknas eller är felaktiga och måste kompletteras kan det ta betydligt längre tid, säger Per Bergmark, jurist och chef för Familjens Jurists Umeåkontor, till tidningen.
På samma sätt ser det ut på andra håll i landet och anhöriga riskerar att förlora pengar på grund av detta, säger Bergmark till DI.
Bouppteckningen sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsdatumet. På grund av den tid som det kan ta för Skatteverket att hitta en handläggare kan andra omständigheter förändras, något som Bergmark kallar för inlåsningseffekten.
– Rasar priserna på fastigheter eller aktier under väntetiden kan de efterlevande förlora mycket pengar, berättar Bergmark.
LÄS MER:
Långa väntetider sätter käppar i hjulen på mer än ett sätt.
Om man är nära anhörig till någon som är med om en allvarlig olycka eller blir dement kan det ta ännu längre tid till den anhöriga får ut pengar från exempelvis ett delat sparkonto.
– Problematiken gäller även om ens partner blir dement eller ‘varaktigt förhindrad’ efter en olycka. Inlåsningseffekten kan då pågå i många år, säger Bergmark till DI.
På Skatteverkets hemsida flaggar man för de långa väntetiderna. I ett meddelande på sajten skriver myndigheten att kötiden inte ger en exakt uppskattning.
