Söndag 16 Mars 2025
Riksbanken väntas inte röra styrräntan vid veckans räntemöte. Men oväntat hög svensk inflation och Trumps handelskrig gör att det kan bli en höjning snart. Det kan bli en höjning i maj eller juni, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
Riksbanken väntas justera sin räntebana i torsdagens räntebesked. Torbjörn Isaksson tror på en antydan om att nästa räntesteg blir en höjning, längre fram. I så fall den första sedan september 2023.
— Men inte så mycket att de fullt ut signalerar en räntehöjning, säger han.
Fast detta – en höjning alltså – ska man vara beredd på nu, enligt Isaksson. Och det kan gå snabbt, varnar han:
— Det kan bli en höjning i maj eller juni. Inflationen är så pass mycket högre än förväntat.
Det som avgör är hur länge Riksbanken kan beskriva den oväntat höga inflationen som en tillfällig avvikelse. Än så länge pratas det om effekter av ändringar i den varukorg som används för att räkna fram inflationen och att globala livsmedels- och varupriser gått upp – vilket kan dämpas av en starkare krona framöver.
Till bilden hör att Sverige är kvar i lågkonjunktur, med förhöjd arbetslöshet, vilket kan hejda räntehöjningar, enligt Isaksson.
— Men ser Riksbanken minsta indikation på att den oväntat höga inflationen kan bita sig fast, till exempel i högre inflationsförväntningar, kan de vilja markera att de inte accepterar en uppgång i inflationen, säger han.
— Det är en ganska överraskande situation som har uppstått. Detta fanns inte i prognoserna för bara någon månad sedan, tillägger han.
Riksbanken sänkte styrräntan till 2,25 procent i januari, den sjätte sänkningen på nio månader. När det beskedet kom räknade räntemarknaden och många bedömare med en sjunde räntesänkning under andra kvartalet i år.
Så ser det inte ut längre.
— Det kan vara så att Trumps tullar redan kan ha slagit igenom i svenska butiker, säger Isaksson.
Han pekar på förändrade konsumtionsmönster och högre fraktkostnader efter Donald Trumps valseger i november som tänkbara förklaringar.
“Det manar till vaksamhet”, sade riksbankschefen Erik Thedéen själv om den oväntat höga inflationen – 2,9 procent i KPIF-inflation i februari – i en utfrågning i riksdagens finansutskott i veckan.
Riksbankens inflationsmål ligger på en KPIF-inflation kring 2,0 procent.
— Det är ett väldigt osäkert läge. Trumpregeringens utspel om handels- och säkerhetspolitik är oberäkneliga och vi vet inte vad de landar i och det gör det svårt att bedöma vad de ekonomiska konsekvenserna är.
Ekonomer på storbankerna har en efter en rättat in sig i ledet och tagit bort prognoser om fler räntesänkningar från Riksbanken på löpande band på senare tid. Samma positionsförflyttning syns även på räntemarknaden, där prissättningen just nu pekar mot en sannolikhet på 16 procent för en räntesänkning i år. Det kan jämföras med en sannolikhet på 88 procent för en månad sedan.
Riksbankens styrränta påverkar ränteläget i hela ekonomin. Den brukar dra med sig rörliga boräntor uppåt och nedåt, även om det inte blir exakt samma storlek på rörelserna.
Skulle boräntan hänga med uppåt på en räntehöjning på 0,25 procent skulle det lyfta kostnaden för ett bolån på tre miljoner med 7 500 kronor per år – 625 kronor per månad – om man bortser från ränteavdragets effekter.
USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) väntas inte röra styrräntan i sitt nästa besked på onsdag. Europeiska centralbanken (ECB) – som brukar ses som viktigare för Riksbanken att förhålla sig till – väntas dock sänka sina styrräntor igen på sitt möte i april.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
