Fredag 21 Mars 2025
De opartiska medlarna har lämnat sitt första bud till industrins parter. Budet har accepterats av arbetsgivarsidan. Facken däremot avfärdar förslaget och kallar det oacceptabelt.
Industriavtalet är det avtal som brukar sätta "märket", normen för löneökningarna på arbetsmarknaden. Med dagar kvar till att ett nytt industriavtal ska vara på plats går förhandlingarna in i sin mest intensiva fas.
Medlarnas (de opartiska ordförandena) första bud till fack och arbetsgivare inom industrin kommer med siffersatta lönepåslag. Förslaget är kostnadsökningar om 7,7 procent under en treårsperiod och fördelas 2,8 procent år 1, 2,5 procent år 2 och 2,4 procent år 3.
— Vi har efter noggrant övervägande svarat ja till budet. Men vi kan konstatera att det är på en kritisk nivå, säger Per Widolf på Industriarbetsgivarna.
Han pekar på en segdragen lågkonjunktur, svag produktivitetsutveckling, turbulens i omvärlden och global konkurrens som medför utmaningar för branschen.
Innovations- och kemiindustriernas förhandlingschef Henrik Stävberg är inne på samma spår.
"Det är ett högt bud, men vi bedömer att det är hanterbart för företagen. Företagen är i stort behov av förutsägbarhet och stabilitet. Industriavtalet måste värnas", skriver han i en kommentar till TT.
Från fackligt håll är det däremot kalla handen.
— Det är en löneökningstakt som är oacceptabel, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer och menar att parterna står väldigt långt ifrån varandra.
Hon får stöd av Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, som menar att det startbud på 4,2 procent på ett år som facken har enats om är rimligt och relevant.
— De fundamenta som finns kring konkurrenskraft, produktivitet och produktion ger grund för kraven som vi har ställt, säger han.
— Svensk industri har tagit nya marknadsandelar och vinstnivåerna är höga.
Utöver reallöneökningar vill facken se avsättning till arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda, vilket inte finns med i det förslag som medlarna har lagt på bordet.
— Att vi kommer överens i alla dessa delar är en förutsättning för att det ska bli ett avtal, säger Martin Wästfelt.
Förhandlingarna fortsätter nu under ledning av de opartiska medlarna. Den 31 mars löper det nuvarande tvååriga avtalet ut, som innebar samlade löneökningar på 7,4 procent.
2025 års avtalsrörelse är mer omfattande än på mycket länge. Sammanlagt ska 510 löneavtal omförhandlas för drygt 3,4 miljoner anställda.
Parterna som står bakom industriavtalet tecknar tillsammans 55 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.
Arbetsgivarorganisationerna är Grafiska Företagen, IKEM, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Gröna arbetsgivare, Teknikföretagen, TEKO och TMF.
Fackförbunden inom Industriavtalet är GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen.
Industriavtalet tecknades år 1997 och industrin har sedan dess haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden i stort.
Källa: Medlingsinstitutet
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
