Riksbanken sänker styrräntan två gånger till i år, ned till 1,75 procent i september, enligt en ny prognos från Swedbanks ekonomer. Kollegorna på SEB tror att Riksbanken nöjer sig med en sänkning till.
Kronans förstärkning bäddar för lägre inflation via importen. Samtidigt bidrar lägre energi- och råvarupriser till att sänka pristrycket i svensk ekonomi – vilket i sin tur öppnar för stimulanser med räntesänkningar i lågkonjunkturen, enligt Swedbank.
"Dessutom kan ändrade handelsflöden och ökad import från Kina dämpa prisutvecklingen", skriver banken i en färsk prognos.
Swedbank räknar med en så kallad KPIF-inflation på 2,4 procent i år och 1,8 procent 2026. I KPIF-måttet är ränteeffekterna på exempelvis bolån borttagna.
SEB ser samma trender, men räknar med att Riksbanken stannar på en sänkning i år – i juni. Fast bankens ekonomer håller dörren öppen för mer sänkningar 2026.
"Riskerna för inflationen nästa år är dock större på nedsidan och ytterligare sänkningar är troliga om inflationen faller och hushållens konsumtion inte tar fart", säger Jens Magnusson.
Tulloron och dess negativa påverkan innebär också att Swedbank reviderar ned den svenska tillväxten till 1,5 procent i år, jämfört med tidigare 2,0 procent och 2,5 procent för 2026 (tidigare 3,0 procent).
USA:s importtullar antas nu landa på 10–20 procent, lägre än de som ursprungligen meddelades i samband med vad president Donald Trump kallade "befrielsedagen" den 2 april. Men markant högre än den genomsnittliga tullsats (2,3 procent) som USA haft.
SEB har också sänkt tillväxtprognosen.
"Osäkerheten har ökat för både export och konsumtion och trots att tillväxten i slutet av 2024 var starkare än väntat har BNP-prognosen för 2025 justerats ned till 1,6 procent från 2,2 procent i februari. Även tillväxten för 2026 sänks, till 2,9 procent från 3,1 procent. Stöd från finanspolitiken och ett starkt utgångsläge för industrin talar dock för att bilden av svensk ekonomi som starkare än de flesta jämförbara länder fortfarande håller", skriver SEB i sin prognos.
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson jämför riskerna för den globala finansiella stabiliteten just nu med läget i finanskrisen – där bland annat synen på amerikanska statspapper som en säker tillflyktsort har fått sig en rejäl törn.
En konsekvens av detta är att bostadspriserna antas öka marginellt i år, bara någon procent, för att kanske få lite mer fart uppåt igen 2026, enligt Persson.
