I rapporten utreder DO om diskriminering förekommer inom två olika områden på hyresbostadsmarknaden. Det gäller dels hur hyresvärdar tillämpar systemen för bostadsförmedling, dels hur deras uthyrningspolicyer och -kriterier är utformade.
När det kommer till bostadsförmedling är de vanligaste systemen kötid, först till kvarn, eller "matchning", där hyresvärden väljer den hyresgäst som passar bäst för bostaden.
— Det finns inget enhetligt bostadsförmedlingssystem utan hyresvärdar får ställa vilka krav de vill så länge de inte diskriminerar någon. Att det saknas reglering och krav på hyresvärdar att dokumentera eller redovisa urvalsprocessen gör det svårt att upptäcka och bevisa diskriminering i det enskilda fallet, säger Anna Ericsson, utredare på DO.
Hyresvärdar som har kriterier som bland annat höga inkomstkrav i relation till hyran, att vissa bidrag inte godtas som inkomst samt krav på svenskt medborgarskap utgör en risk för diskriminering, anser DO.
— I vissa fall har pension inte räknats som inkomst och det kan i vissa fall utgöra indirekt diskriminering för att det missgynnar personer med en viss ålder. Sjukersättning, som är en väldigt säker inkomst, räknas ibland inte heller, säger Anna Ericsson.
De mest utsatta samhällsgrupperna är personer med viss etnisk bakgrund, funktionshindrade samt unga och äldre. Det framkommer i materialet DO sammanställt. Diskriminering på hyresbostadsmarknaden påverkar tillgången av bostäder för dessa människor, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den enskildes liv.
— Det är mycket vanligare att hyresvärdar inte godkänner vissa typer av ersättningar utan att hyresvärden förstår vilka konsekvenser det får för individen. Det påverkar till exempel människors hälsa, utbildningsmöjligheter och möjligheten att bilda familj.
I samband med att rapporten publiceras kommer även en skrivelse att skickas till regeringen med fem förslag på lagändringar.
— Vi kan se att transparenta och förutsägbara system, som kötid, minskar risken för diskriminering. Det måste också tydligt framgå vilka övriga krav och villkor som ställs samt att hyresvärden faktiskt tillämpar dem lika för alla, säger Anna Ericsson.
— Kunskapen om diskriminering behöver bli större vid förmedling av hyresbostäder. Att personer får tillgång till bostad och inte riskerar att diskrimineras är jätteviktigt.
1. Skriv in en direkt hänvisning till diskrimineringslagen i hyreslagen.
2. Stärk skyddet mot diskriminering i diskrimineringslagen genom att:
— hyresvärdar ska dokumentera urvalsprocessen och omfattas av en uppgiftsskyldighet
— diskrimineringsformen bristande tillgänglighet även ska omfatta samhällsområdet bostad
— skyddet mot diskriminering stärks i de fall det inte finns en enskild skadelidande person
3. Verka för att branschen själv inför en branschkontroll eller branschstandard.
4. Minska kunskapsglappet och höj kunskapen om diskriminering genom uppdrag till berörda myndigheter.
5. Stärk enskildas tillgång till rättvisa och utveckla rättspraxis.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen
