Allt färre kontanter är i omlopp i Sverige och allt färre företag tar emot dem som betalmetod. Men det kan komma att ändras.
På ett år har mängden kontanter i det svenska samhället minskat med 3,9 procent.
Allt färre företag tar emot kontanter som betalningsmetod. Än så länge finns det ingen lag som säger att butiker eller andra företagare måste ta emot kontanter, men detta kan snart komma att ändras.
Några som varit kritiska till att kontanter blir allt mer sällsynt är organisationen Kontantupproret, där den tidigare rikspolischefen och ordföranden i Riksidrottsförbundet Björn Eriksson är aktiv.
De anser bland annat att kontantlösa butiker diskriminerar personer med en intellektuell funktionsnedsättning och andra individer som är i behov av att kunna betala kontant.
”Kontantupproret tycker att det är viktigt att kontanter finns kvar som betalmedel vid sidan av alternativa lösningar. Kontantupproret anser att frågan om kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om. Kontantupproret anser också att en offentlig aktör ska stå som garant för att kontanter ska vara tillgängliga i hela landet.”, skriver de på sin hemsida.
Att inte ha möjlighet att betala med kontanter kan dock snart komma att få ett slut. I en intervju med Dagens Nyheter avslöjar regeringens utredare Dennis Dioukarev (SD) att han nu har i uppdrag att se över hur tillgången till sedlar och mynt kan säkras.
I utredningen finns dessutom en kärnfråga som det ska tas ställning till: bör det införas ett lagstadgat krav på butiker att acceptera kontanter som betalning?
– Det lutar åt att utredningen kommer att föreslå ett krav på kontantacceptans för vissa livsnödvändiga varor, som till exempel mat och medicin. Däremot kommer vi inte att gå fram med en mer generell lagstiftning, som skulle omfatta krav på till exempel klädaffärer att ta emot kontanter, säger Dennis Dioukarev till DN.
.jpg "Det är allt ovanligare att betala med kontanter och allt vanligare att betala med kort. Foto: Fredrik Sandberg/TT")
En förutsättning för att företag ska kunna ta emot kontanter är att de kan göra sig av med dem. Därför har Dioukarevs i uppdrag att utvärdera om de krav som finns i dag på storbankerna kan erbjuda sina kunder insättning av dagskassan.
Enligt Riksbanken tar bankerna i dag inte sitt ansvar gällande detta. Dock anser man att bankerna bör åläggas ett större ansvar för att erbjuda fler typer av kontanta tjänster.
– Riksbankens förslag är i linje med den uppfattning som utredningen har. Vi arbetar för närvarande med att lösa de problem som Riksbanken pekat på, som bankerna själva inte har tagit tag i.
Dioukarev menar att hårdare krav på de stora bankerna kommer innebära att kostnaderna för hantering av kontanttjänster kommer öka. Dock är det inget som han själv är speciellt oroad över – åtminstone inte i dagsläget.
– Bankerna har redan pekats ut av en tidigare utredning, Riksbankskommittén, som ansvariga för den här typen av kontanthantering. Bankerna är duktiga på att effektivisera sin verksamhet och jag har stort förtroende för deras förmåga att upprätthålla kontanternas funktion för marknaden, slår han fast.
LÄS MER:
