Det svenska pensionssystemet är unikt på många sätt, bland annat då det till skillnad från många andra länder, tar hänsyn till ekonomisk och demografisk förändring. Men det har inte alltid sett ut på det sätt vi i dag känner det. Nyheter24 går igenom hur pensionssystemet förändrats genom historien.
Dagens pensionssystem kan av många uppfattas som en snårig djungel. Dock är det ett stabilt system som ger alla medborgare någon form av ekonomisk trygghet på äldre dar.
Den genomsnittliga allmänna pensionen låg i juli 2024 på 15 600 kronor. För kvinnor låg dock siffran på endast 14 500 kronor och för män 16 700 kronor per månad.
Din pension kan i dag bestå av flera delar och komma från flera olika håll. Den allmänna pensionen har alla som arbetat eller bott i Sverige rätt till. Därtill finns också tjänstepension, som arbetsgivaren avsätter varje månad under ditt arbetsliv. Den avser ett par procent av din lön.
Det är inte heller ovanligt att privatpersoner i dag har ett eget pensionssparande. Det är ett helt frivilligt komplement till den övriga pensionen som du själv äger och styr över. Sparandet kan ske via banker eller försäkringsbolag där du själv kan välja om du vill placera pengarna i fonder, aktier, värdepapper eller ett annat konto som banken eller försäkringsbolaget tillhandahåller.
Källa: Pensionsmyndigheten
Men det pensionssystem vi känner till har inte alltid sett ut som det nu gör. Genom åren har flera reformer genomförts och under en tid var till och med pensionssystemet nära på att urholkas.
Nyheter24 har nystat i hur det svenska pensionsysstemet har förändrats genom åren som gått.
Vi behöver dock skruva tillbaka tiden till år 1906. Då var nämligen Gustaf Adolf Raab den man som arbetade för att upprätta en rikspensioneringsanstalt i Sverige. I den skulle alla män och kvinnor vara skyldiga till att betala en pensionavgift för att efter arbetslivet kunna erhålla en pensionsutbetalning. När han presenterade sitt utarbetade pensionsförslag 1906 var bland annat Socialdemokraternas Hjalmar Branting aktiv. Delar av partiet ansåg att pensionerna skulle komma att vara på tok för låga.
Den 21 maj 1913 antog sedermera riksdagen införandet av en allmän ålderspensionsförsäkring. Alla svenskar skulle i och med det komma att omfattas. Ersättning erhöll man om man uppnått en ålder av 67 år eller varit oförmögen att arbeta.
1936 genomfördes en reform av pensionen där en grundpension, som förutsatte inbetalade avgifter, infördes. Dessutom lades ett tillägg som styrdes av inkomstnivån till.
1946 infördes den allra första folkpensionen vilket resulterade i att alla svenska medborgare som fyllt 67 år erhöll 1 000 kronor i årlig pension. De pensionärer som uppnått åldersgränsen och även var gifta erhöll istället 1 600 kronor i årlig ersättning. Därtill fanns möjligheten att även söka bostadstillägg.
Dock skulle folkpensionen resultera i höga kostnader för samhället där både stat och kommun var tvungna att bidra till saftiga skattebelopp till medborgarna. Detta resulterade så småningom i att man införde ATP-systemet 1960 som då ersatte den tidigare folkpensionen.
Pensionsmyndigheten skriver på sin hemsida att man ville skapa ”ett obligatoriskt tjänstepensionssystem som grundades på inkomstbortfallsprincipen”.
”För första gången fanns ett system för alla där pensionen betraktades som uppskjuten lön för utfört arbete och inte som ett bidrag. Systemet bestod av en folkpension som var lika för alla, och en inkomstgrundad tilläggspension ATP”, skriver de.
Baksidan med ATP-systemet kom med tiden visa sig vara att det inte var kopplat till den samhällsekonomiska utvecklingen eller ökade livslängden hos medborgarna. I takt med att tillväxten i Sverige saktade av, i slutet på 1900-talet, visade prognoserna att de inrättade allmänna pensionsfonderna, även kända under namnet AP-fonderna, skulle komma att tömmas strax efter millennieskiftet. Detta resulterade i ytterligare en pensionsreform som skulle verkställas 2002.
Men redan 1984 påbörjade en parlamentarisk kommitté en omfattande analys. Sex år senare, 1990, kunde man i den sammanställda rapporten slå fast att lösningar krävdes. Men några sådana kunde man inte enas om i kommittén.
Därför tillsattes Pensionsarbetsgruppen 1991 innehållandes både ekonomiska experter och politiker. 1994 kunde de lansera ett förslag som innehöll ett reformerat ålderspensionssystem som omgående antogs av riksdagen.
”Tidigare hade Sverige ett pensionssystem som bestod av folkpension och ATP, allmän tilläggspension. Det gamla systemet ersattes år 2002 av dagens system med allmän pension”, uppger Pensionsmyndigheten på sin hemsida.
Reformen som sattes i bruk 2002 är den vi numera känner till som dagens pensionssystem som ligger till grund för det du får ut som pensionär.
Den 1 januari bildas även Pensionsmyndigheten. Motivet var att man ville förbättra kommunikation och information om pensionssystemet till sparare och pensionärer.
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
.jpg "Den 1 januari 2010 startade Pensionsmyndigheten sin verksamhet. Foto: Pontus Lundahl/TT")
Källor: Pensionsmyndigheten och sjunde ap-fonden
