Det svenska pensionssystemet har flera fördelar men det är samtidigt rörigt. När får man ta ut pension, vilken ålder gäller för vilken del och vilken pensionsålder gäller egentligen i Sverige?
Det svenska pensionssystemet innefattar flera delar, regler och villkor. Ibland kan det med stor sannolikhet upplevas som rörigt.
De ekonomiska delarna i pensionssystemet bygger på tre primära källor: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande.
Men utöver detta, vad gäller då? Och vilken pensionsålder har vi i Sverige?
Din pension kan i dag bestå av flera delar och komma från flera olika håll. Den allmänna pensionen har alla som arbetat eller bott i Sverige rätt till. Därtill finns också tjänstepension, som arbetsgivaren avsätter varje månad under ditt arbetsliv. Den avser ett par procent av din lön.
Det är inte heller ovanligt att privatpersoner i dag har ett eget pensionssparande. Det är ett helt frivilligt komplement till den övriga pensionen som du själv äger och styr över. Sparandet kan ske via banker eller försäkringsbolag där du själv kan välja om du vill placera pengarna i fonder, aktier, värdepapper eller ett annat konto som banken eller försäkringsbolaget tillhandahåller.
Källa: Pensionsmyndigheten
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Från 1976 var det i många år 65 år som var det svenska pensionsåldern. Men i och med pensionsreformen som ägde rum 1994 justerades siffran. Sedan dess har åldern i regel varit 66 år, för att sedan höjas ytterligare i takt med att livslängden ökar.
De senaste åren har flera åldrar som är kopplade till pensionen höjts.
Pensionsmyndigheten uppger att tre centrala delar kan påverka dig, din pension och när du kan och bör ta ut den.
Den tidigare åldern för att kunna ta ut allmän inkomstgrundad pension samt inkomst- och premiepension var 62 år. Den åldern har nu höjts till 63 år istället.
Den tidigaste ålder då du kan få rätt till grundskydden i det allmänna pensionssystemet, till exempel garantipension och bostadstillägg har också höjts. Tidigare var åldern som gällde 65 år, men nu är den tidigaste ålder du kan få rätt till grundskydden 66 år.
Den ålder då anställningsskyddet i LAS (lagen om anställningsskydd) upphör har också höjts, från 68 till 69 år.
Den totala genomsnittliga pensionen före skatt skiljer sig mellan män och kvinnor.
Kvinnors totala pension som andel av männens uppgår till 73 procent i genomsnitt.
Källa: Pensionsmyndigheten
I takt med att beslut tagits om att höja flera åldrar inom det svenska pensionssystemet har det även inneburit en hel del för de som redan uppnått en högre ålder. När pensionsåldrarna höjts har även åldern för när man får rätt till det förhöjda grundavdraget och det förhöjda jobbskatteavdraget höjts. Det innebär att du numera får vänta längre för att få en lägre skatt på pensionen och den eventuella lön du kan ha kvar.
Är du född mellan 1957 och 1959 får du betala lägre skatt från och med januari det år du ska fylla 67 år. Du som istället är född 1960 får betala lägre skatt från januari det år du ska fylla 68 år.
”För senare årskullar är det ännu inte beslutat från vilken ålder det förhöjda grundavdraget och jobbskatteavdraget kommer att gälla”, skriver Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall på hemsidan.
MISSA INTE: Så kan du höja pensionen med en miljon kronor
I takt med att åldrarna i pensionssystemet höjs så är en rimlig fråga att ställa sig varför det sker. Hur kommer det sig att åldersgränserna stiger?
”I genomsnitt lever vi längre upp i åldrarna, för att pensionsnivåerna inte ska bli lägre när pensionspengarna behöver räcka längre, behöver fler jobba längre. Och det här är något som sker i hela västvärlden”, fortsätter de att skriva på Pensionsmyndighetens hemsida gällande just varför åldrarna höjts.
