Varje månad betalar du en avgift för att i framtiden få pension utbetald. Men varför är det så att du betalar, och hur mycket betalar du varje månad? Det och mer om Sveriges pensionssystem får du reda på här.
Det svenska pensionssystemet har haft många olika former genom åren. Av en del kan det till och med uppfattas som en snårig djungel att få koll på alla delar inom systemet, innan det är dags att själv gå i pension.
Det var friherren och socialpolitikern Gustaf Adolf Raab som år 1906 tog upp frågan om att upprätta en rikspensioneringsanstalt i Sverige varvid alla män och kvinnor var skyldiga att betala en pensionsavgift för att efter arbetslivet kunna få en pensionsutbetalning. Tanken var att avgiften skulle fungera som en deposition som återbetalades löpande efter avslutat arbetsliv.
Genom åren förfinades pensionssystemet och 1936 genomfördes den första reformen där en grundpension infördes.
1946 infördes folkpension som resulterade i att alla som fyllt 67 år fick 1 000 kronor årligen i pension.
Det pensionssystem vi i dag känner till såg dagens ljus i mitten av 1980-talet, förfinades sedan och 1994 lades förslaget fram om att reformera och införa ett ålderspensionssystem.
Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten vars arbete går ut på att kommunicera och informera om pensionssystemets alla delar. Därtill ansvarar myndigheten för att betala ut en del av pensionen – nämligen allmän pension.
Under arbetslivet tjänar du numera in pengar till din allmänna pension. De avgifter som betalas till pensionen kallas pensionsrätter där den sammanlagda pensionsrätten är 18,5 procent av din pensionsgrundade inkomst.
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Men varför betalar vi en avgift i pensionssytemet i dag?
De pensionsrätter som registreras på dina pensionskonton finansieras genom tre olika avgifter: allmän pensionsavgift, arbetsgivaravgift och statlig ålderspensionsavgift.
Av dessa tre avgifter betalar du endast själv in till den allmänna pensionen. Detta görs automatiskt via skatten som dras på din inkomst varje månad. Pensionsavgiften motsvarar sju procent av lönen. Inkomst från social- och arbetslöshetsförsäkringar är undantagna.
"Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension genom den pensionsavgift som betalas in. Du tjänar även in till din pension när du är föräldraledig, studerar, gör plikttjänst, har arbetslöshetsersättning eller sjuk- eller aktivitetsersättning", skriver Pensionsmyndigheten om den allmänna pensionsavgiften på sin hemsida.
Arbetsgivaravgiften betalar din arbetsplats och motsvarar 10,21 procent av varje anställds lön.
Dock finns det vissa krav i det svenska pensionssystemet som är viktiga att känna till. Det är nämligen så att du måste komma upp i ett specifikt belopp varje år för tjäna in pensionsrätter till din allmänna pension.
Pensionsmyndigheten redogör för att du som arbetar måste ha en årsinkomst på minst 24 238 kronor, beräknat 2024, för att börja tjäna in till din allmänna pension. Därtill finns ett tak du kan nå för intjänande till pensionen.
"För att nå det behöver du ha en inkomst på 614 500 kronor per år (2024). Det motsvarar 51 208 kronor per månad (2024)", skriver de.
Den statliga ålderspensionsavgiften betalar staten om du har pensionsgrundande ersättningar från social och arbetslöshetsförsäkringen, det vill säga om du är sjukskriven, arbetslös eller liknande. Den avgiften motsvarar också 10,21 procent av inkomsten.
Så mycket betalar du i allmän pensionsavgift:
Sammanfattningsvis kan du tänka att det du själv tjänar in till din allmänna pension sker via den avgift du betalar, via skatt som dras på inkomsten, och kallas pensionsrätt.
Den sammanlagda pensionsrätten är 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst.
Det är däremot så att olika händelser i livet också påverkar pensionen. Du får viss kompensation från staten om du har inkomstbortfall när du exempelvis är föräldraledig, studerat eller varit arbetslös.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.