I en ny rapport slår Skandia larm om att respektavståndet minskar, vilket påverkar pensionsutbetalningar och storleken på pensionärens plånbok. – Systemet blir omöjligt att förstå sig på och det är ett problem, säger pensionsekonomen Mattias Munter till Nyheter24.
Onsdagen den 27 november redogjorde Skandia en ny rapport som visar det så kallade ”respektavståndet”, det vill säga skillnaden i pension mellan den person som arbetat ett helt yrkesliv och den som arbetat lite eller inte alls. Nu slår man larm om utvecklingen där en sak är tydlig: respekavståndet har minskat rejält under de senaste åren, vilket orsakar en stor skillnad i plånboken för Sveriges pensionärer.
Livförsäkringsbolaget Skandia uppger att det sedan år 2021 skett en rad förändringar av pensionssystemet som haft stor påverkan på respektavståndet. Bland annat förstärkningen av garantipensionen, som i sig är en del av grundskyddet i det allmänna pensionssystemet.
MISSA INTE: Det ska du göra för att undvika en låg pension
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Mattias Munter arbetar som pensionsekonom på Skandia och i en intervju med Nyheter24 utvecklar han för vilka risker han ser med att avståndet minskar och hur det kan slå mot pensionärerna.
– Det minskar drivkraften för arbete och påverkar förtroendet för pensionssystemet negativt. Drivkraften för arbete är central för pensionerna, inte bara för att bygga sin egen framtida pension utan även för dagens pensionärer vars inkomstgrundade pensioner höjs i takt med den allmänna inkomstutvecklingen. I dag är det i allt större utsträckning tjänstepensionen som utgör respektavståndet, säger han.
Vad innebär det rent praktiskt och vilka är det som påverkas?
– I praktiken innebär det en stor andel av dagens pensionärer får någon form av skattefinansierat tillskott till sin pension. För de med lägst pensioner är det förstås ett välkommet tillskott. Det betyder samtidigt att utgifterna för pensioner från statsbudgeten ökar. De statliga utgifterna för garantipensionen har exempelvis ökat med cirka 20 miljarder under åren 2019 till 2024, till drygt 34 miljarder kronor, redogör Munter för och tillägger:
– Effekten av riksdagsbesluten kopplat till respektavståndet förstärktes när vi fick en period av hög inflation som höjde grundskyddet väsentligt mer än de inkomstrelaterade pensionerna. För 2025 ser vi dock att inkomstpensionerna åter kommer att växa mer än grundskyddet vilket är en välkommen effekt av att inflationen gått ned.
MISSA INTE: 1 700 kronor i sänkt skatt 2025 – de berörs
Den bärande principen i pensionssystemet är något som kallas livsinkomstprincipen. Det innebär att alla inkomster under ens liv ska bygga upp individens pension, snarare än andra medel så som statliga.
Utvecklingen har istället lett till att det inte längre är lika lönsamt för pensionen att ha jobbat länge. Det till trots så menar Munter att det svenska pensionssystemet fortsatt är mycket stabilt. Men delar av det har kroknat med tiden.
– Men de raka rören mellan arbete och pension som var grundtanken är nu så krokiga att systemet blir omöjligt att förstå sig på och det är ett problem.
Skandias rapport visar nämligen att respektavståndet minskar med upp till 1 350 kronor i månaden för framtida pensionärer som arbetat ett helt liv, jämfört med den som jobbat lite eller inte alls.
Rapporten visar att respektavståndet minskar med uppemot 1 350 kronor i månaden för blivande pensionärer som jobbat hela sitt liv, jämfört med den som jobbat lite eller inte alls.
När avståndet minskar bör åtgärder vidtas. Pensionsekonomen Mattias Munter kan inte se någon enkel lösning på utvecklingen. Han menar istället att en höjd avgift till systemet kan låta som den enkla vägen framåt, men i grunden betyder det att både konsumtion och skatteintäkter skjuts på framtiden, vilket inte bör vara att föredra.
– Vill man dessutom att höjda avgifter ska få kortsiktig effekt även på dagens pensionärer så riskerar vi en generationsorättvisa. Oavsett vad politikerna i slutändan bestämmer sig för att göra så finns det all anledning att städa upp i grundskyddet som nu är onödigt komplicerat och dyrt för skattebetalarna, avslutar Mattias Munter med att säga till Nyheter24.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.