Tisdag 25 Mars 2025
Deklarationen ska snart vara godkänd och inskickad, åtminstone om du vill ha pengarna lagom till påsk. Men vad får du inte göra avdrag för egentligen, som kanske varit möjligt tidigare? Det reder Nyheter24 ut.
Miljontals svenskar har nu mottagit sina inkomstdeklarationer för inkomståret 2024. Åtminstone de som har föranmält en digital brevlåda, likt Kivra eller Billo. Mellan den 17 mars och 15 april bedriver Skatteverket arbetet med att skicka ut pappersdeklarationen till övriga som inte valt att motta sin deklaration i digitalt format.
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Nu har du som mottagit din deklaration fram till den 2 april på dig att godkänna, utan ändringar eller tillägg, för att kunna få eventuell skatteåterbäring redan till påsk.
Du som däremot ämnar göra ändringar eller tillägg i din deklaration, och gör det senast den 2 maj, kan dock se fram emot eventuell återbäring i början av juni månad istället.
I så fall är det av stor vikt att du har koll på dels vilka avdrag du kan göra men även vilka avdrag du inte kan göra. Vissa kan till och med ha varit möjliga att göra tidigare, men av en eller annan anledning har förändringar skett som numera gör det omöjligt för dig att söka avdrag.
17 mars till 15 april: Skatteverket skickar ut pappersdeklarationen.
18 mars: Du som ska deklarera digitalt med e-legitimation kan göra det.
2 april: Sista dagen att godkänna deklarationen utan att ändra eller lägga till något – om du önskar få eventuell skatteåterbäring i april.
2 maj: Sista dagen att deklarera för dig som fått anstånd.
Källa: Skatteverket
För att reda ut vad som faktiskt gäller har Nyheter24 pratat med skattejuristen Ola Aronsson, som till vardags arbetar på Familjens Jurist. Han berättar att många, vid ett unikt tillfälle, bör tänka sig för då det lätt blir fel.
– Har man tagit emot ett hus i samband med en bodelning, eller tagit emot en fastighet som gåva, så använder du värdet som du till exempel löst ut ditt syskon eller ex-fru med. Men då få man inte använda den summan du köper ut någon för som ett anskaffningspris, säger han och utvecklar sedan:
– Där tror jag att många gör fel, man tror helt enkelt man gjort ett köp men en peng som köpt ut någon vid bodelning eller arvsskifte får inte användas som anskaffningsvärde.
När det kommer till något du inte får göra avdrag för är Aronsson snabb med att poängtera att det finns ett avdrag som, bara för några år sedan, var vanligt förekommande i många svenskars deklarationer.
– En sak som var vanligt att göra avdrag för under pandemin var när många gjorde avdrag för kontor i hemmet, men det funkar i princip inte längre. Hemmakontor sägs det nej på rent kategoriskt, slår han fast och tillägger avslutningsvis:
– Det finns några möjligheter men de är försvinnande få.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
