Ryssland har vid tidigare tillfällen agerat mot länder som närmat sig Nato, precis som Sverige gör nu. Nu flaggas det för en ökad risk för cyberattacker, men hur skulle en sådan egentligen gå till?
Efter Sveriges Natoansökan har det, av flera experter, varnats för att det nu är en ökad risk för cyberattacker mot oss.
Daniel Jauren är chef på avdelningen för Treth Intelegence på det oberoende säkerhetsföretaget Truesec och arbetar med att kartlägga cyberhot.
När han medverkade i Efter Fem i TV4 under torsdagen berättade han om de olika sätten att genomföra cyberattacker.
Ryssland har tidigare agerat mot länder som har närmat sig Nato, men vilken av dessa cyberattacker är egentligen mest trolig att nationen skulle utföra mot Sverige?
– Jag tror, om det blir ett stort svar på vår nuvarande Natoansökan, att man kommer få se en kombination av de här. Just förstörande angrepp tillhör en annan del av eskaleringstrappan, men övriga tre tror jag är väldigt relevanta, säger han i Efter Fem.
Men hur rustade är egentligen Sverige? Jauren förklarar att vi har både privata och statliga aktörer som jobbar för att upptäcka och hantera cyberangrepp.
– Sverige är ett väldigt digitaliserat land och beroende av mycket teknik. Det gör att vår sårbarhet är väldigt stor om det skulle hända någonting.
Hur ska man tänka som privatperson kring det ökade hotet? Jauren menar att det är viktigt att bibehålla lugnet.
– En bra grej att tänka på är att många effekter av cyberangrepp är väldigt kortlivade. Det är sällan det blir långa bestånde skador av ett cyberangrepp. Det är egentligen rädslan och oron som cyberangreppen skapar som är det farliga, säger Jauren i Efter Fem.
