Sverige ligger fortsatt i toppskiktet – men backar inom vissa områden när demokratin i världens länder rankas, enligt en ny rapport. Det är oroväckande tendenser, säger Michael Runey, rådgivare på organisationen Idea.
Demokratin är satt under press. För sjätte året i rad är antalet länder med nedgångar i demokratin fler än de länder som gjorde demokratiska framsteg. Det enligt en ny rapport från den mellanstatliga organisationen Idea (Institute for Democracy and Electoral Assistance).
— Vi har inte sett någon vändning och detta gäller hela världen. Något som var oväntat var att vi också kunde se nedgångar i länder som historiskt sett varit jättestarka, högpresterande demokratier – till och med i Sverige, säger Michael Runey, rådgivare på Idea.
— Det är oroväckande tendenser. Regeringar måste ta det på allvar och skydda centrala demokratiska institutioner både här i Sverige, i Europa och världen runt, tillägger han.
Sett till helheten ligger Sverige fortsatt i toppskiktet bland världens demokratier. Vi är exempelvis bäst av de undersökta länderna när det kommer till representation – ett mått på valsystemets trovärdighet – och hamnar på en femteplats när det kommer till rättssäkerhet.
De dystra tendenserna syns i stället när det kommer till deltagande, som mäter hur involverade medborgarna är i demokratiska uttryck under och mellan val, till exempel genom engagemang i civilsamhället. I den kategorin, där Sverige låg i topp 2017, får vi nöja oss med en trettondeplats efter att ha halkat ned sju placeringar sedan fjolårets rapport.
— Det är en nedgång. Det är inte någon kris, men det är märkvärdigt för Sverige har varit på en jättehög nivå i många, många år. Det är inte någonting som säger att demokratin i Sverige håller på att gå sönder, men man måste alltid vara vaksam, säger Michael Runey.
Nedgången kopplas till ett fallande samhällsengagemang hos svenskarna. Den faktor som framför allt pekas ut är ett minskat svenskt deltagande i organisationer som politiska partier, ideella föreningar och fackförbund.
— Till exempel har vi sett under många år att färre och färre går med i fackförbund i Sverige. Under pandemin var det också stora problem med finansiering och färre som blev medlemmar i ideella organisationer.
För fackförbundens del har stigande konsumentpriser och krympande reallöner lett till dyra medlemskap, vilket påverkar låginkomsttagarna, enligt rapporten.
Sverige sällar sig också till de många länder runt om i världen som enligt Idea ser en nedgång i medborgerliga rättigheter, såsom yttrandefrihet. Detta betyder dock inte alltid att ett lands regering bär skulden, enligt Michael Runey. I stället kan det handla om vad han beskriver som ett "problem med diskussionsfrihet".
— När folk känner att de inte kan dela sina politiska eller samhällsviktiga åsikter med sina vänner eller ute i allmänheten, det är det fenomenet som vi har sett i Sverige när det gäller yttrandefrihet, säger han och tillägger:
— Kanske beror det på politiska polariseringar och det är något som både publiken och politiker är skyldiga att reparera.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.