Trängsel på anstalterna tvingar upp Kriminalvården i stabsläge. Det här innebär det konkret.
Kriminalvården har inrättat en nationell stab som ska arbeta med platsutnyttjande och akut platsskapande på kort sikt. Orsaken är den akuta platsbristen på landets anstalter och häktet.
Senast Kriminalvården gick upp i stabsläge var i september 2020. Även då var anledningen akut platsbrist på landets anstalter och häkten.
Stabsläge innebär, berättade generaldirektören Martin Holmgren då, att vanliga rutiner frångås, bland annat genom kortare beslutsvägar och att särskilda kompetenser samlas i en stab med utökade befogenheter.
Syftet är enligt Kriminalvården att maximera befintliga resurser för att hantera den akuta platsbristen på både anstalter och häkten där beläggningen är över 100 procent.
Redan nu tvingas häktade vara kvar i polisarrester. Situationen kommer enligt myndigheten att förvärras innan läget blir bättre till följd av den planerade expansionen av antalet häktes- och anstaltsplatser som är tänkt att pågå till 2033.
Den nationella så kallade incidentledningsstaben inrättas under perioden 13 februari till 31 maj 2024.