Är du en person som ofta går på toaletten under natten? Eller gör du ett besök på toa innan du går hemifrån bara utifall att? Då kan du lida av en överaktiv blåsa, som i vissa fall kan kräva att du uppsöker läkarvård.
Har du en tendens att vakna på nätterna och känna ett påträngande behov att gå på toaletten? Eller är du en av de som besöker toaletten innan du går hemifrån, utifall att du skulle behöva på på toa när du väl gått hemifrån?
Oavsett vad du identifierar dig med så kan det vara ett invant beteende. Dock är det inte en hälsosam sådan då kontinuerliga toalettbesök kan bidra till en överaktiv blåsa, skriver Apotek Hjärtat i ett pressmeddelande.
En överaktiv blåsa kan vara bidragande till exempelvis nattliga toabesök liksom att du går på toaletten innan du går hemifrån.
I en undersökning som Apotek Hjärtat genomfört har man intervjuat 4 208 personer i åldrarna 18-64 år, för att ta reda på hur stor del av befolkningen som har en överaktiv blåsa.
Det visar sig då att tre av fem svenskar, motsvarande 56 procent av de tillfrågade, går på toaletten och kissar innan de går hemifrån, även om de inte nödvändigtvis behöver det.
– Ett normalt kissmönster brukar innebära omkring fyra till åtta toalettbesök per dygn. Men om man börjar besöka toaletten fler gånger är våra blåsor snabba på att anpassa sig efter det nya mönstret. Detta riskerar bland annat att påverka sömnen negativt, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat i pressmeddelandet.
Hur ser då toarutinen ut för svenska folket? Jo, det visar sig att det är väldigt vanligt att gå på toa nattetid.
– För att bryta ett invant beteende av kontinuerliga toalettbesök så är ett tips att försöka utöka tiden som du håller dig varje gång du känner att du behöver kissa. Under toalettbesöket är det också viktigt att försöka tömma blåsan helt.
MISSA INTE: Det ska du ALDRIG göra när du städar
Enligt 1177 kan du behöva uppsöka vård för din överaktiva blåsa om det påverkar ditt vardagliga liv. Det kan till exempel handla om att du drabbats av livmoderframfall, prostataförstoring eller om du har en sjukdom som påverkar nerverna, exempelvis Multipel skleros, även kallat MS, eller Parkinsons sjukdom.
Det kan också vara så att det finns psykologiska orsaker, att du skadat en nerv i nedre delen av kroppen eller att du använder läkemedel som påverkar urinblåsan.
