Måndag 17 Mars 2025
Farliga återfallsbrottslingar ska i särskilt allvarliga fall kunna låsas in på obestämd tid, enligt ett utredningsförslag. Men utredaren säger nej till flera andra punkter i Tidöavtalet om hårdare tag.
Utredaren, justitierådet Stefan Reimer, föreslår bland annat ett nytt, tidsobestämt så kallat säkerhetsstraff.
— Detta innebär ett trendbrott för svensk kriminalpolitik under de senaste 40 åren, säger han.
Syftet med säkerhetsstraff är att skydda samhället från farliga återfallsförbrytare när livstidsstraff inte kan bli aktuellt.
Straffet ska riktas mot personer som begått allvarliga vålds- eller fridkränkningsbrott och som har en "påtaglig" risk att återfalla i samma allvarliga brottslighet. Det kan till exempel handla om serievåldtäktsmän, allvarliga fall av partnerskapsvåld eller grova mordbrännare.
Reimer medger att det alltid är vanskligt att bedöma risk för återfall.
— Men det handlar om en så liten grupp att man kan leva med en lite större osäkerhet i riskbedömningen, säger han.
Utredningen bedömer att omkring 45 personer per år kommer att dömas till säkerhetsstraff.
Reimer påpekar att många länder har liknande icke tidsbestämda straff, men att den föreslagna svenska modellen har en mer fast struktur. En maximitid för säkerhetsstraffet ska fastställas och innan den är nådd kan den dömde börja slussas ut i samhället.
Men Reimers påpekar att samhället under lång tid kommer att kunna ha kontroll över en person som dömts till säkerhetsstraff.
Säkerhetsstraff är en punkt i regeringens Tidöavtal med Sverigedemokraterna.
Utredningen gör dock tummen ned för flera andra punkter i avtalet. Till exempel att kriminalisera rymning, att införa vistelseförbud som straff och att avskaffa villkorlig frigivning efter att två tredjedelar av straffet avtjänats.
Utredningen konstaterar att avskaffad villkorlig frigivning bara innebär ett tillfälligt visst ökat samhällsskydd så länge inlåsningen pågår. Villkorlig frigivning behövs, enligt Reimer, för att återanpassa en dömd till samhället.
Att avskaffa nuvarande modell skulle dessutom bli dyrt för kriminalvården, drygt sju miljarder kronor
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) ser det inte som ett bakslag att utredningen underkänner flera av Tidöpartiernas förslag om hårdare tag.
Strömmer pekar på att utredningen, även om den gör tummen ned för flera Tidöreformer, ändå tagit fram förslag på hur de skulle kunna genomföras i lag.
— Det blir politiken som ska värdera detta och ta ställning till vägen framåt, säger justitieministern.
Säkerhetsstraff ska få dömas ut för den:
— som tidigare dömts till fängelse i minst fyra år för brott mot liv, hälsa, frihet eller frid och därefter återfallit i lika allvarlig brottslighet
— eller som vid samma tillfälle döms för upprepade brottslighet mot liv, hälsa frihet eller frid som sammantaget är synnerligen allvarlig
— och som har en påtaglig risk för återfall
När säkerhetsstraff utdöms ska:
— maximitid bestämmas till lägst 10 år och högst 18 år
— eller högst 24 år om livstid finns i straffskalan för brottet
— minimitiden motsvarar längden på det straff som skull dömts ut om påföljden blev vanligt fängelsestraff
Åklagare kan hos domstol begära förlängning av maximitiden med högst tre år vid varje tillfälle
Säkerhetsstraff får inte dömas ut för den som är under 18 år
Källa: SOU 2024:48
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
