Från och med på fredag får polisen ta prylar av kriminella, även om sakerna inte är kopplade till konkreta brott. Det är klockor och bilar sådant som används för rekrytering in i gängkriminalitet, säger statsminister Ulf Kristersson.
Sverige står inför den "största straffrättsliga reformen sedan brottsbalken trädde i kraft", enligt statsminister Ulf Kristersson (M).
Den nya förverkandelagen som träder i kraft på fredag innebär att polisen ska kunna beslagta bilar, klockor och kläder från personer med misstänkt koppling till kriminalitet – men utan konkreta brottsmisstankar.
— Det handlar om att beslagta den sortens egendom där det är uppenbart att det skett brott bakom, säger Kristersson på en pressträff tillsammans med finansministern, justitieministern och rikspolischefen.
Med nya lagen i ryggen hoppas polisen och regeringen kunna slå mot den gängkriminella ekonomin, som uppskattas till 100–150 miljarder kronor om året.
Samtidigt har lagen kritiserats, bland annat av Justitieombudsmannen som i ett remissyttrande varnat för bristande rättssäkerhet, otydliga beviskrav samt husrannsakningar och kroppsvisitationer på lösa grunder.
Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) lever den färdiga lagen upp till höga rättssäkerhetskrav. Men samtidigt måste den ses med nya ögon, tycker han.
— Vi bygger något som ligger vid sidan av traditionella modeller. Alla garantier som gäller för rättssäkerhet inom ramen för brottmål finns onekligen inte när man gör saker utanför det.
Nyckelfrågan är vilket beviskrav som åklagare ska behöva leva upp för att utreda beslag, förklarar Strömmer.
— Där ska jag vara helt uppriktig och säga att där har vi lagt oss på den offensiva sidan. Annars kommer inte det här ha den avsedda effekten. Men jag vill ändå understryka att i slutändan så är det en domstol som ska ta ställning.
Enligt rikspolischef Petra Lundh är myndigheten väl förberedd. Redan på fredag börjar man hoppa på färdiga fall ute i polisregionerna.
— Vi har redan en nationell insats och man vet precis vad man ska göra på fredag. Sedan har vi haft gedigna utbildningsinsatser för en väldigt stor del av vår personal, säger hon.
Under pressträffen meddelade statsministern också att regeringen är positiv till att polisen ska kunna använda ansiktsigenkänning i realtid framöver. Exakt hur det ska gå till är inte klart.
Rättat: En tidigare version innehöll ett fel om polisens insats i ett citat.
Snart får polisen genomföra beslag av prylar, utan krav på koppling till brott. Därefter utreder en åklagare, som lämnar över ärendet till tingsrätten som beslutar det slutgiltiga förverkandet.
— Om vi till exempel har observerat personer som vi vet ingår i kriminella nätverk och som kör omkring i lyxbilar, så kan vi ta bilarna i beslag. Det är inte alls lika stränga beviskrav som det är när man ska bevisa ett brott. Om personen hör till ett nätverk samtidigt nolltaxerar så går förklaringsbördan gå över till personen, säger rikspolischef Petra Lundh.
Hur lång tid tar ett sådant ärende?
— Det beror helt och hållet på hur mycket utredning som krävs. Men det kan nog ta ett antal månader.
Får man äga en Rolex utan att kunna förklara varifrån den kommer på fredag?
— Om någon tillhör en kriminell organisation och vi vet att den personen har en Rolex så bör nog den personen vara lite orolig.
