Helikopterrånet i Västberga, som ägde rum år 2009, är ett av de mest omskrivna rånen i Sverige. Men hur många dömdes egentligen för rånet och vad hände med pengarna som de kom över? Nyheter24 reder ut allt.
Den 23 september 2009, klockan 05.18 på morgonen, inleddes ett av Sveriges mest omskrivna rån.
En helikopter, av märket Bell 206 Jet Ranger, stulen från Roslagens helikopterflyg i Norrtälje landade då på taket till G4S värdedepå i Västberga i Stockholm.
Genom att krossa ett fönster på taket lyckades tre beväpnade och maskerade män ta sig in i depån, där de med sprängladdningar forcerade dörrar för att komma åt de kontanter som förvarades i lokalen.
Ungefär 31 minuter efter landningen på taket lyckades rånarna fly från platsen i helikoptern. Polispatrullen som då tagit sig till industriområdet där värdedepån var belägen begärde tillstånd att få öppna verkanseld mot helikoptern, men blev nekade med hänvisning till säkerheten hos alla inblandade.
"Några egna helikoptrar kunde man heller inte sätta in eftersom den listige motståndaren (rånarna, reds. anm) placerat en väska med den tankeväckande texten 'bomb' i dörren till polisens egen helikopterhangar", skrev kriminologen Leif GW Persson i en krönika hos Expressen efter rånet.
Det visade sig senare att det var en bombattrapp som placerats vid polisens helikoptrar.
Efter att man lyft från Västberga gjorde man flera stopp för att lämna av både rånare och rånbyte och slutligen dumpades helikoptern i Skavlöten norr om Stockholm.
Den stulna helikoptern flögs av Alexander Eriksson, som vid tiden var ett stort namn inom tv-branschen. Han hade varit med och producerat allt från "Robinson" och "Idol" på TV4 och till sändningen av Nobelmiddagen, enligt Expressen och Resumé.
Eriksson, som hela tiden hävdat sin oskuld och uppgett att han inte var delaktig i rånet, dömdes till åtta års fängelse och blev frigiven efter fem år, i januari 2015. För Aftonbladet berättade han då att han hoppades kunna jobba med tv igen.
– Min förhoppning är att jag ska kunna göra något inom det jag gjort tidigare. Tv är det jag kan göra och det jag är bra på. Jag är en berättare. En producent som vill berätta på olika sätt. Någonstans i den kedjan vill jag vara, sa han då till tidningen.
I samma intervju uppgav han att han helt enkelt skulle få leva med att vissa människor inte skulle tro honom när han hävdade sin oskuld.
– Jag utgår från att de som har insikt och de som känner mig utgår från det. De som har en annan uppfattning kan jag inte göra så mycket åt. Nu har jag suttit den här tiden och tycker man att jag var skyldig så har jag i så fall avtjänat mitt straff. Jag hoppas att man nu låter mig komma tillbaka och att jag får möjlighet att arbeta och få bli en del av samhället.
Men Alexander Eriksson var långtifrån den enda som dömdes för inblandning i helikopterrånet. Under veckorna som följde efter rånet greps flera personer och till slut åtalades tio av dem.
I tingsrätten dömdes sex personer till fängelsestraff på mellan två och sju år för grovt rån eller medhjälp till grovt rån. En person dömdes för skyddande av brottsling till ett års fängelse.
Tre personer friades från alla åtalspunkter.
MISSA INTE: Helikopterrånarens misstag - köpte lyxåk
.jpg)
Sex av domarna överklagades senare till Svea hovrätt. Där skärptes fängelsestraffet för två personer – Safa Kadhum och Alexander Eriksson – som dömts för grovt rån till åtta års fängelse snarare än sju.
En då 39-årig man, som dömdes för medhjälp till grovt rån, fick straffet skärpt från tre till fyra års fängelse, medan ett tvåårigt fängelsestraff för en då 34-årig man som även han dömdes med medhjälp till rån fastställdes.
Personen som dömdes för skyddande av brottsling fick sitt fängelsestraff på ett år fastställt i hovrätten.
.jpg)
Tre av de dömda männen överklagade domarna till Högsta domstolen, vilka inte beviljade prövningstillstånd.
Enligt Expressen har samtliga gärningsmän som dömdes med helikopterrånet i dag avtjänat de straff som de dömdes till. Fyra av dem intervjuades, efter att de blivit frigivna, för Jonas Bonniers uppmärksammade roman "Helikopterrånet" som var baserad på brottet i fråga.
– De hade precis kommit ut ur fängelset och kände inte att det hade skildrats som det var. Redan från första dagen fanns det planer på Hollywood, sådant är ju väldigt lockande. Eftersom alla fyra bestämde sig för att prata med mig så tror jag att de ville att den här historien skulle berättas som det var, har författaren sagt till tidningen.
På frågan om han upplevde att helikopterrånarna var stolta över brottet, som blev omskrivet även internationellt, svarade han:
– Jag skulle inte säga stolta, men det var ju en mycket speciell händelse som fick mycket uppmärksamhet utomlands. Det har ju påverkat rånarna, att de också tycker det var coolt gjort.
Enligt Aftonbladet har flera av de dömda tagit avstånd från rånet i dag, till exempel genom att inte medverka i några intervjuer om brottet.
Som tidigare nämnt kom man över 39,1 miljoner kronor i kontanter som var avsedda för bankomater runt om i Stockholmsområdet. Mer pengar fanns emellertid i depån.
För TT uppgav åklagarna, enligt SVT, att rånarna förmodligen tvingats lämna kvar pengar i depån eftersom de dels förde en kamp mot klockan, dels inte kunde lasta helikoptern hur tungt som helst.
Rånbytet på över 39 miljoner kronor har aldrig återfunnits.
– Smarta bovar gör sig av med rånbytet, så att de kan återvända till det den dagen de släpps ut, har före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem tidigare sagt till Aftonbladet. Han fortsatte då vidare:
– Det är väldigt lätt att sitta inne för ett rån som det som utfördes i Västberga, eftersom man som fånge har en mycket högre status jämfört med till exempel en sexualförbrytare. Det är också en väldig trygghet för de som sitter inne, att veta att man har pengar som väntar på en på utsidan.
Efter rånet gick G4S, vars värdedepå rånades, ut med att de utlyst en belöning på sju miljoner kronor till den som kunde leda polisen till rånarna eller rånbytet.
”G4S utlovar en belöning om upp till 7 miljoner svenska kronor för sådan information som direkt leder till gripande samt åtal och/eller återförande av pengarna från rånet", skrev de på sin hemsida då.
Polisen var också skeptisk till huruvida belöningen skulle ge någon faktiskt utdelning.
– Belöningar i Sverige är extremt ovanliga och det finns egentligen inga exempel på att belöningar i de här sammanhangen har haft någon betydelse, sa Ulf Göranzon vid polisen till SVT då.
Helikopterrånet, sett till rånbytet på 39,1 miljoner kronor, är ett av de största i Sverige, men inte det allra största. Vid Arlandarånet år 2002 kom man över 44 miljoner kronor, vilka aldrig återfunnits. Ingen dömdes heller för detta rån.
I samband med rånet mot Gotabanken år 1990, som bland andra skådespelaren och programledaren Dragomir Mrsic senare dömdes för, kom man över det största rånbytet i svensk kriminalhistoria: 890 miljoner kronor i statsobligationer.
Dessa värdepapper ska emellertid ha spärrats. Mrsic har dock senare uppgett att detta var "båg" och att han lyckades använda obligationerna efter att ha avtjänat ett över tre år långt fängelsestraff.
MISSA INTE: Rollista i Åremorden: Här är alla skådespelare
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
