Klimattoppmötet COP29 i Baku i Azerbajdzjan har enats om ett avtal. Rika länder ska betala 300 miljarder dollar per år till klimatinsatser i fattigare länder – men många hade hoppats på mycket mer. Uruselt. Det är ynkligt, säger Indiens representant Chandni Raina.
Besvikelsen var stor bland de fattigare länderna efter det att avtalet klubbats. Det överenskomna beloppet var långt under de 1 300 miljarder dollar årligen som de krävt.
Inget land fick allt de ville ha, konstaterar FN:s klimatchef Simon Stiell och understryker att det heller inte är läge att fira.
"Vi lämnar Baku med ett berg av arbete kvar att göra", säger han i ett uttalande.
Förhandlingarna skulle egentligen vara klara på fredag men fortsatte på övertid och var sedan nära att kollapsa vid flera tillfällen.
De små östaterna och minst utvecklade länderna valde under en tid att lämna förhandlingarna, då de ansåg att man inte tagit hänsyn till deras intressen.
På lördagen blev det också känt att en tjänsteman i Saudiarabien – som av många anses vara en bromskloss vid FN:s klimattoppmöten – anklagas för att ha gjort direkta ändringar i officiella förhandlingsdokument vid COP29.
— Vi känner en stor frustration. Nu behöver vi utvärdera för att se till så att Saudiarabien inte kan leda ett motstånd på det här sättet igen, säger klimatminister Romina Pourmokhtari till TT kort efter uppgörelsen.
När det avslutande mötet startade klockan 20 lokal tid såg utsikterna dystra ut för att ro iland den omstridda klimatfinansieringen, där rika länder ska bidra årligen till 2035 för att hjälpa fattigare länder med omställningen.
När överenskommelsen nåddes under natten hade de rika länderna höjt sitt bud till 300 miljarder dollar årligen fram till 2035, från fredagens 250 miljarder dollar.
EU:s klimatchef Wopke Hoekstra är nöjd med att ett avtal ändå kunde nås.
"COP29 kommer att bli ihågkommen som starten på en ny era för klimatfinansiering", kommenterar han.
Under det avslutande mötet kunde länderna även nå en slutlig överenskommelse om den kontroversiella artikel 6 i Parisavtalet, som fastställer regler för internationella samarbeten kring handel med utsläppsrätter för att uppfylla klimatmålen. Ytterligare regler behöver fastställas nästa år, men beslutet är ett stort framsteg för förespråkare av utsläppshandel efter år av kontroverser.
FN-chefen António Guterres säger att han hade önskat ett mer ambitiöst utfall men att avtalet från COP29 utgör en grund att bygga vidare på.
"Det måste hedras fullt ut och i tid", säger han.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig uppgift i faktarutan om hur mycket 300 miljarder dollar motsvarar i svenska kronor.
På COP29 har närmare 200 länder enats om ett nytt mål för klimatfinansiering – de pengar rika länder ska betala för att hjälpa fattigare länder tackla klimatförändringarna.
Avtalet innebär ett åtagande på 300 miljarder dollar om året, motsvarande knappt 3 300 miljarder kronor, till år 2035.
Fram till 2025 har rika länder, som USA, EU och Japan, tidigare åtagit sig att tillhandahålla 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering.
