Förslaget: Inför språkkrav i äldrevården

Det främsta syftet med språkkravet är att patientsäkerheten för äldre ska öka inom vård och omsorg.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tar emot utredningen om språkkrav för personal i äldreomsorgen på en pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Peter Danielsson.

— Äldreomsorgen ska vara en trygg plats där äldre kan få det stöd och omsorg det behöver, säger Anna Tenje.

— Det är grundläggande att äldre kan förstå och göra sig förstådda.

Utredaren har bland annat tittat på vilken kunskapsnivå undersköterskor och vårdbiträden bör ha och hur språkkraven ska utformas och bedömas.

— Vi har kunnat konstaterat att språkproblem finns i de flesta av verksamheterna, säger Peter Danielsson.

LÄS MER: Nyheter idag – aktuella nyheter från Sverige och världen

LÄS MER:

Efter premiärsuccén – JVM-mästare får chansen

Eon varslar om nedskärning i Sverige

"En kraftansträngning"

Utredningen föreslår att ett språkkrav införs i socialtjänstlagen. Socialnämnden och verksamheter som utför en kommuns uppgifter ska arbeta för att personal inom socialtjänstens omsorg av äldre har en tillräckligt god nivå svenska.

— Vi har en situation som är långt ifrån tillfredsställande. Det kommer krävas en kraftansträngning, säger Danielsson.

Han har även fått i uppdrag att titta på hur kraven på språkkunskaperna kan komma att påverka äldreomsorgens personal- och kompetensförsörjning. Att rekrytera personal till äldreomsorgen är en av välfärdens största utmaningar enligt utredaren, därför kommer inte språkkravet vara ett anställningskrav.

— Då hade stora delar av äldreomsorgen inte haft personal fullt ut.

— Man kommer kunna anställa personer som inte har nivån, säger Danielsson och tillägger att det då ska finnas en plan för hur personen ska nå språkkravet.

"Svenskalyft"

Danielsson föreslår också "Svenskalyftet", ett stimulansbidrag för att skapa goda förutsättningar för arbetet att höja nivån.

— Jag tror att dessa förslag kommer höja språkförmågan till gagn för de äldres patientsäkerhet men framför allt trygghet.

Lagändringen föreslås träda i kraft 2026 och förslagen kommer att beredas i regeringskansliet.

MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu