Nya steg för att ta lyxprylar från kriminella

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning om att införa en omvänd bevisbörda vid så kallat utvidgat förverkande.

Det skulle innebära att det är brottslingen som måste bevisa att till exempel en lyxbil eller en stor mängd pengar kommit i hans eller hennes ägo på ett hederligt sätt.

— Det skulle kunna bli mycket kraftfullt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Förverkande innebär att en persons egendom övergår i statens ägo. Om omvänd bevisbörda ska införas, så blir det för så kallat utvidgat förverkande. Det innebär att en person ska ha fällts för ett brott av en viss svårighetsgrad. Till exempel grovt bedrägeri, grovt skattebrott, narkotikabrott eller narkotikasmuggling.

Ny front

Den 8 november trädde en ny lag i kraft om självständigt förverkande. Självständigt förverkande innebär att det inte behöver ske inom ramen för ett brottmål.

Egendomen behöver inte heller knytas till något specifikt brott för att kunna tas i beslag och förverkas. Åklagaren måste dock kunna göra tydligt att det är klart mer sannolikt att egendomen kommer från brottslig verksamhet än att den inte gör det.

Strömmer beskriver det som att den lagen öppnat en helt ny front mot de kriminella, eftersom förverkandet då inte behöver ske inom ramen för ett brottmål.

"För svårt"

Han tror inte att en omvänd bevisbörda i brottmål skulle innebära en lika stor förändring, men anser att ribban för förverkande i det fallet är för hög.

— Det är allt för svårt eftersom man i praktiken måste koppla tillgångarna till ett visst brott.

Vid omvänd bevisbörda är utgångspunkten att egendomen kommer från brottslig verksamhet om inte ägaren kan lämna en förklaring.

I svensk straffrätt är principen att bevisbördan ligger hos åklagaren, men det finns länder som har omvänd bevisbörda vid utvidgat förverkande, till exempel Danmark och Norge.

— Om det ska bli så här återstår att se, säger Strömmer.

Utredningen ska vara klar i december 2025.