"Ödesmättat vägval" i politiken väntar 2025

Säkerhetspolitiken ser ut att stå i politikens centrum även 2025.

Den 20 januari svärs Donald Trump in som USA:s president. Toppmötena lär bli många där statsminister Ulf Kristersson (M) och andra EU- och Natoländers ledare funderar över hur Europas säkerhet ska stärkas och Ukraina stödjas om USA minskar sitt engagemang.

På hemmaplan får regeringen fullt upp med att leverera utlovade lagförslag. Målet är att så många som möjligt ska ha trätt i kraft innan valet för att kunna visa på resultat för väljarna.

Flera färdiga utredningar, till exempel minskad straffrabatt för unga, otidsbestämda säkerhetsstraff och hemliga tvångsmedel mot barn, ska nu göras till lagförslag.

Och ytterligare tunga utredningar blir klara under våren, till exempel om dubbla straff för gängbrott, skärpta krav på medborgarskap och utvisning på grund av vandel.

Stora frågan

Ulf Kristersson har också lovat att ny kärnkraft ska börja byggas före nästa val. Då måste en proposition om finansiering av ny kärnkraft vara klar i vår för att träda i kraft första juli.

Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors räknar med att debatten kring ny kärnkraft blir fortsatt het. Både oppositionen och regeringen tror sig kunna vinna poäng genom att debattera den frågan.

Politikåret 2025 kommer, enligt Hinnfors, också präglas av partiernas förberedelser inför valet 2026. Alla, utom Vänsterpartiet, har kongresser där nya politiska huvudlinjer slås fast.

En verkligt stor fråga är om Liberalerna kommer att ge besked om de kan medverka till en regering där Sverigedemokraterna (SD) ingår, i fall Tidöpartierna vinner valet.

— De står inför ett ödesmättat vägval, säger Hinnfors.

Tänker sluta

Om L säger nej till SD, lämnar Tidösamarbetet och blir blocklöst riskerar de att gå miste om moderata stödröster som kan rädda L kvar i riksdagen.

— Liberalerna är ett parti som kommer att behöva stödröster, säger Hinnfors.

Det är inte säkert L ger något besked i frågan under 2025, men trycket kommer att öka inför att partiet har sitt landsmöte i slutet av november, samma helg som SD har sina landsdagar.

Även SD står inför ett vägval, enligt Hinnfors. Att fortsätta vara emot "klägget", det vill säga det liberala etablissemanget, inklusive media, eller att bli mer som ett vanligt, mer regeringsfähigt borgerligt parti.

Hinnfors tror att det finns ganska starka spänningar i partiet, som kan komma upp till ytan den dagen Jimmie Åkesson slutar. Åkesson firar i vår 20 år som partiledare.

— Mänskligt att döma är han på väg bort. Om han slutar, vilket SD får vi då? säger Hinnfors

Jonas Hinnfors har dock inte sett några tecken på att Åkesson börjat träna upp en möjlig efterträdare.