Nu är det klart vilka anstalter som Kriminalvården går vidare med i förberedelserna för att ta emot brottsdömda barn och ungdomar. Myndigheten planerar för barn- och ungdomsavdelningar på totalt åtta anstalter varav högsäkerhetsanstalten Kumla är en.
Barn och ungdomar som mördat eller begått andra grova brott och döms till frihetsberövande straff kan, om alla nödvändiga beslut fattas, från och med nästa år avtjäna sina straff i fängelser i stället för som i dag på Sis ungdomshem.
Regeringen gav 2023 Kriminalvården uppdraget att förbereda för att inrätta platser för dömda mellan 15 och 17 år och på tisdagen fattades beslut om var platserna ska finnas.
Kriminalvården har sedan 2023 arbetat med att förbereda organisationen för att ta emot de uppemot 250 barn och unga som det beräknas kunna handla om och har nu beslutat vilka "vuxenanstalter" som kommer att användas.
Förberedelserna ska nu fortsätta vid total åtta anstalter varav en – Kumlaanstalten –har högsta säkerhetsklass och är utrustad för att klara Sveriges mest riskfyllda intagna.
Övriga anstalter som valts ut är Österåker, Högsbo, Rosersberg, Täby och Ystad som samtliga har säkerhetsklass 2 samt Skenäs och Sagsjön med säkerhetsklass 3, som är den lägsta säkerhetsklassen.
Susanne Wedin som är avdelningsdirektör på Kriminalvården berättar vilka avvägningar som gjorts inför valet av anstalter.
— Dels handlar det naturligtvis om de fastighetsmässiga möjligheterna på så kort tid och i vilken mån vi hinner med att göra lokala anpassningar, säger Susanne Wedin.
En annan viktig aspekt har varit möjligheten att rekrytera personal med rätt kompetens till verksamheten, och om närhet till exempelvis hälso- och sjukvården.
Om nödvändiga beslut fattas och det blir verklighet att barn och unga ska avtjäna straff i fängelse räknar Kriminalvården med att till start den 1 juli 2026 kunna ha 100 platser tillgängliga som sedan successivt kan ökas till 250 platser.
Nu vidtar nästa steg i att förbereda för de nya klienterna på anstalterna.
— Det handlar om verksamhetsinnehåll som är anpassat för just den här målgruppen på de här anstalterna. De ska erbjudas både skola, behandling och en meningsfull fritid.
Verksamhetsinnehållet, som anpassas efter det faktum att de unga dömda är barn och därmed har vissa lagstadgade rättigheter, kommer att kräva rekrytering av personal med viss kompetens.
— Kompetensförsörjningen är viktig och sen behöver vi naturligtvis att de lokalmässiga anpassningarna påbörjas, som kan behövas på de här avdelningarna som är anpassade för just den här målgruppen.
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989. Den 1 januari 2020 infördes barnkonventionen i svensk lag.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:
1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Andra rättigheter i barnkonventionen är:
+ Som barn räknas varje människa under 18 år
+ Barn har rätt till ett privatliv
+ Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv.
+ Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.
+ Barn har rätt till lek, vila och fritid.
+ Barn som anklagas för brott, eller har blivit dömt för en straffbar handling, har rätt att behandlas rättvist och respektfullt, få juridiskt stöd samt återanpassas i samhället.
Källa: Unicef
