Efter att Riksbanken lade fram ett förslag om kontantkrav på matbutiker och apotek hoppades man säkra kontanternas framtid. Kontantupproret menar att man måste gå steget längre. – Alla människor måste få vara inkluderade i samhället, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
I slutet av fjolåret lade Riksbanken fram följande förslag: Inför krav på handlare som säljare livsnödvändiga varor, som exempelvis mat och medicin, kan ta emot kontanter. I flera år har användandet av kontanter successivt minskat i Sverige.
Många belyser dock den samhällsnyttiga funktionen av kontanter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har betonat vikten av kontanter i händelse av krig eller kris och Riksbanken själva har poängterat att det inte är alla i Sverige som kan eller vill förlita sig på digitala betalningssystem.
MISSA INTE: Uppmaningen: Inför kontantkrav i dessa butiker
Förslaget från Riksbanken har dock inte gjort många tillfreds.
I en tidigare intervju med Nyheter24 framhöll Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel, att staten borde backa upp marknaden i det fall att ett krav på kontanter skulle införas.
– Med allt färre kunder som använder kontanter blir marknaden för att hantera kontanterna också mindre. Det blir dyrare från år till år att hantera kontanter vilket också Riksbankens undersökning visar. Kontanterna är det dyraste betalmedlet för handeln, sa han då.
Även kontantförespråkarna är långt ifrån nöjda med Riksbankens förslag.
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Nätverket Kontantupproret har påbörjat en namninsamling för att säkerställa att kontanter förblir ett betalmedel i Sverige. Och de vill inte bara se ett krav på matbutiker och apotek, utan på alla handlare.
– Alla människor måste få vara inkluderade i samhället. Alla behöver kunna köpa kläder, gå på café, köpa tågbiljetter, gå till badhuset och mycket annat. Allt sånt som ingår i ett normalt liv, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, till Nyheter24.
Kontantupproret består av organisationer som arbetar för att bevara kontanterna i Sverige, däribland Sveriges Konsumenter, PRO, SPF Seniorerna, SKPF Pensionärerna och Småföretagarnas Riksförbund.
Diskussionen om kontanter är inte unik för Sverige. I Danmark proklamerade Nationalbanken, motsvarande den svenska Riksbanken, att kontanterna är på väg att fasas ut då allt fler förlitar sig helt och hållet på digitala betalningssystem.
Björn Eriksson ser kontanter som nödvändiga. Digitala betalningsalternativ är inte möjliga för alla, poängterar han.
– Vi har exempelvis fått berättat till oss om en kvinna som lever gömd i en mindre ort i Sverige. Hon är helt beroende av kontanter och får lägga otroligt mycket tid och pengar på att ens kunna betala sina räkningar, som hon då måste betala kontant för att inte spåras av sitt våldsamma ex, säger han och fortsätter:
– Det är få ställen idag som erbjuder möjligheten att få betala sina räkningar kontant. Dessutom är det stora risker för vår samhällsberedskap om kontanterna inte kan användas. Om hackare slår ut betalsystemen blir det kaos om det inte finns möjligheter att betala med kontanter.
MISSA INTE: Så mycket pengar kan du ta ut i en bankomat
Kontantupproret skriver i sitt förslag att de kräver "en bred lagstiftning som säkerställer att kontanter fungerar i alla delar av samhället". Namninsamlingen kommer att lämnas in till finansmarknadsminister Niklas Wykman.
– Vi tror att namninsamlingen ska kunna överlämnas om ungefär en månad, säger Eriksson till Nyheter24.
