Många svenskar uppger sig vara beroende av nässprej, enligt en färsk undersökning. Sara Örjansdotter Paulsson, 32, har använt sprejen dagligen sedan tonåren. Någon gång har jag fått googla hur man får ut de sista dropparna ur sprejen. Då har man känt sig som en riktig junkie, säger hon.
Tolv procent av svenskarna använder avsvällande nässprej flera gånger i månaden, och av dem uppger hälften att de är beroende, enligt en Sifoundersökning som Apotek Hjärtat beställt.
Inte helt överraskande, tycker Catharina Claesson, chef Farmaci på Hjärtat.
— Det är också ganska så lätt att få det här beroendet, säger hon.
Enligt E-hälsomyndigheten har försäljningen rusat. 2014 såldes 10 miljoner förpackningar, vilket motsvarar 1 040 per 1 000 invånare. 2023 var siffrorna 18,6 miljoner och 1 765.
— Många kanske inte tänker på att receptfria läkemedel också kan ha biverkningar. Så det är inte säkert att man är medveten om att man kan skapa en beroendespiral, säger Claesson.
Sara Örjansdotter Paulsson har använt nässprej i 15 år. Hon har alltid en sprejflaska i handväskan, i jackfickan och i skrivbordslådan på jobbet. Ungefär en gång i timmen svullnar näsan igen, och sprejen tas fram.
— Jag bor uppe i Jämtland där det inte alltid är jättenära till närmsta butik. Det kan vara på den nivån att jag behöver åka den här halvtimmen bort för att köpa nässprej, säger hon.
Det idoga sprejandet har förstört slemhinnorna, berättar hon. Lukt- och smaksinne är sämre, ibland vaknar hon med näsblod. Hon försökte sluta och hade uppehåll några nätter – men trillade dit igen.
Om hon någon gång råkar ha slut på nässprej inför natten smyger sig paniken på. Bara tanken på det får näsan att kännas igensvullen.
— Det är det hemskaste som finns just där och då. Det är då man förstår att man är riktigt beroende, säger hon.
Under alla hennes år av nässprejsköp är det aldrig någon på apotek eller i butikerna som ifrågasatt henne, varnat eller rekommenderat en annan produkt, säger hon.
— Jag tänker absolut att de borde fråga mer, säger hon.
Catharina Claesson säger att personalen har i uppdrag att prata med kunder när de står vid förkylningshyllorna. Men hon medger att apoteken skulle kunna göra mer, exempelvis ha tydligare skyltningar.
— Det står ju ofta på hyllkanten en liten etikett. Men jag vet ju själv, att det inte är alltid man tittar där eller läser så noga där. Det kan säkert absolut bli bättre, säger hon.
Rättad version: I en tidigare version stod fel jämförelsetal. Rätt ska vara per tusen invånare.
Sifo har på uppdrag av Apotek Hjärtat frågat om nässprejsanvändande. 4 216 i den slumpvis rekryterade Sifopanelen besvarade frågorna mellan 7 och 16 januari i år. 12 procent uppger att de använder avsvällande nässprej (som Nezeril och Otrivin) flera gånger i månaden. 54 procent av dem uppger att de i stor utsträckning eller till viss del är beroende av nässprej. Det är fler kvinnor (62 procent) som anser sig vara beroende.
Källa: Apotek Hjärtat
