Både "Spökmannen" och "Nytorgsmannen" blev misstänkta för nya sexualbrott kort efter att ha blivit villkorligt frigivna. Rättsexperten Sven-Erik Alhem hoppas nu att lagen ändras. Det är alldeles uppenbart att det behövs någonting mer, säger han.
På tisdagen dömdes den så kallade "Spökmannen", som våldtagit kvinnor sedan 1980-talet, för ytterligare en våldtäkt.
Straffet blev fyra och ett halvt års fängelse – samt 609 dagar som han blivit villkorligt frigiven för.
Men det borde ha varit ett straff på obestämd tid, anser Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och nu ordförande för Brottsofferjouren.
— Om någon begår det ena brottet efter det andra, där livstid inte ingår i straffskalan eller det inte konstaterats någon allvarlig psykisk störning, då behövs en annan form av icke tidsbestämt straff, säger han.
— Det här är ett typexempel på att det behövs en påföljd som inte finns i nuvarande system.
En regeringsutredare föreslog i höstas att farliga återfallsbrottslingar ska kunna fängslas på obestämd tid, även om livstid inte ingår i straffskalan för deras brott.
Förslaget har väckt kritik, men Sven-Erik Alhem hoppas att det så kallade säkerhetsstraffet införs snart.
Enligt Kriminalvården är det visserligen relativt ovanligt att just sexualbrottslingar begår nya sexualbrott igen.
— Men säkerhetsstraffet skulle komma åt just den typen av brottslingar som "Spökmannen" och "Nytorgsmannen" är exempel på, säger Sven-Erik Alhem.
Den senare dömdes 2021 för ett stort antal våldtäkter i Stockholm och sitter nu häktad misstänkt för att ha våldtagit en ung kvinna i skånska Hörby.
— Det är inte bara brottsofferperspektivet, utan det finns också ett behov av samhällsskydd när någon tar sig friheten att begå ett brott efter det andra.
Sverige hade fram till 1981 ett liknande tidsobestämt straff, som dock avskaffades efter kritik mot den typen av påföljd.
Även det föreslagna nya säkerhetsstraffet har kritiserats. Göta hovrätt, exempelvis, liknar i sitt remissvar förslaget vid "ett tvångsomhändertagande, vilket inte bör vara en del av det straffrättsliga systemet".
Sven-Erik Alhem håller dock inte med.
— Det glöms ofta bort att också säkerhetsstraffet, om det nu genomförs, har en inbyggd säkerhetsventil, säger han.
— Man kan få en omprövning till stånd efter en viss tid, på ett liknande sätt som vid ett livstidsstraff eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Livstidsstraff är ett fängelsestraff som inte är tidsbestämt. Det döms ut vid särskilt allvarliga brott och används i praktiken endast vid mord.
Den som avtjänat minst tio år av livstidsstraffet kan ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff. Ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år.
Säkerhetsstraff föreslås till skillnad från livstidsstraff få dömas ut i preventivt syfte. Det ska kunna riktas mot den som har dömts till fängelsestraff av en viss längd och återfallit i brott eller som har dömts för upprepad allvarlig brottslighet. Det ska också finnas en påtaglig risk för återfall.
Källa: Åklagarmyndigheten och SOU 2024:48.
