Regeringen och SD tillsätter en utredning om när och hur personer i Sverige ska betala för tolk i möten med myndigheter. Inom sjukvård och rättsväsende ska dock flera undantag ses över. Ett förbud mot att barn ska tolka åt sina föräldrar ska också utredas.
— Dagens system innebär att en person som inte lärt sig svenska språket har rätt till tolk oavsett hur länge man bott i Sverige, även om det är efter 30–40 år. Det är inte rimligt, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) på en pressträff.
En utredare ska analysera när det är rimligt att ta ut en avgift för en offentligt finansierad tolk och föreslå hur mycket det i så fall ska kosta samt hur lång tid en person kan bo i Sverige utan att betala något. Utgångspunkten är att öka incitamenten att lära sig svenska.
Vad har ni för belägg för att tolkavgifter ökar språkkunskapen?
— Att mötas av ett regelverk där förväntan är att man ska lära sig svenska språket och inte kan få en gratis tolk har betydelse för hur snabbt man lär sig svenska, säger Persson.
Utredaren ska dock se över när det behövs undantag, inte minst inom sjukvård och rättsväsende, liksom i situationer med barn, sjuka eller funktionsnedsatta. Undantag ska också ges i särskilt ömmande eller kritiska situationer med fara för liv och hälsa. Tolkavgifter ska heller inte gälla för exempelvis teckenspråk eller minoritetsspråk.
Ett förbud mot att barn tolkar ska också ses över, liksom att kunna avvisa en närstående från att tolka. Detta för att exempelvis förhindra att ett barn tvingas ge en förälder ett cancerbesked eller att en man som utsatt sin partner för våld ska bli den som översätter åt henne.
— Barn är barn och de ska inte behöva vara hemma för att tolka åt sina föräldrar, säger Mats Persson.
Det har gått två och ett halvt år sedan punkten om tolkavgifter skrevs in i Tidöavtalet. Frågan har varit debatterad och såväl liberaler som kristdemokrater har varit kritiska.
Enligt Mats Persson har Liberalerna inte backat på en enda punkt i förhandlingarna med SD, M och KD.
— Liberalerna är väldigt nöjda med de här direktiven.
Sverigedemokraternas Ludvig Aspling säger sig också vara nöjd och lyfter fram att det i vissa fall är rimligt med offentligt finansierade tolkar.
— Om sjukvården utförs på fel sätt eller inte alls på grund av att en person inte använder sig av tolk, då riskerar de kostnaderna att bli enormt mycket större än vad kostnaderna för tolken skulle ha blivit, säger Aspling.
I Tidöavtalet står följande gällande tolkavgifter:
"Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap:
Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats."
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.